Luftföroreningar

Trafik, uppvärmning, långväga transport av luft och industriprocesser är vanliga källor till luftföroreningar. Olika besvär och sjukdomar kan orsakas av luftföroreningar som partiklar, kväveoxider, ozon, bensen, eten och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Under de senaste decennierna har luftkvaliteten i Sverige förbättrats avsevärt, men förbättringen har dock avstannat för en del luftföroreningar.
Trafiken är en stor källa till luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Luftföroreningar ökar risken för luftvägs- och hjärt/kärlsjukdomar. Särskilt känsliga är äldre personer, redan sjuka personer, diabetiker och personer med astma eller Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Barn antas vara speciellt känsliga för luftföroreningar av flera anledningar, bl.a. kan luftföroreningar hämma lungfunktionens utveckling. Ett flertal studier pekar på att partiklar har stor betydelse för flera sjukdomar. Inga halter kan sägas vara helt säkra och det ses som allt mer troligt att luftföroreningar har allvarliga hälsoeffekter även i måttliga halter. Alla minskningar måste därför tills vidare anses vara positiva för befolkningens hälsa. Luftföroreningars hälsoeffekter beror bland annat på hur lätt de tas upp i kroppen. Stora synliga partiklar kommer sällan längre än till näsan eller svalget, medan mindre partiklar kan tränga längre ned i luftvägarna. Sveriges befolknings beräknas få minst sex månader förkortad livslängd på grund av luftföroreningar, främst genom ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar.

Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål

Riksdagen har beslutat om 16 miljömål, varav ett för Frisk luft. Målet är att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Regeringen kan meddela miljökvalitetsnormer, d.v.s. föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Till skillnad från miljökvalitetsmål så är en miljökvalitetsnorm juridiskt bindande. En miljökvalitetsnorm anger de nivåer som människan och/eller naturen kan utsättas för utan fara för påtagliga olägenheter. Fastställandet av en miljökvalitetsnorm görs utifrån kunskap om vad människan och naturen tål, inte utifrån vad som är ekonomiskt eller tekniskt möjligt att uppfylla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft för kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, partiklar (PM10), bensen och ozon. Inom kort införs även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM2.5).

Ansvar för kontroll och åtgärder

Kommunerna ansvarar för kontrollen av miljökvalitetsnormerna i respektive kommun. Kontrollen görs genom mätningar, beräkningar eller objektiv skattning beroende på kommunens storlek, föroreningsnivån och om kommunen ingår i ett samverkansområde eller luftvårdsförbund.

Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsen skall vid granskning av miljöfarlig verksamhet samt kommunernas planer och program bevaka att normerna inte överskrids. Länsstyrelsen ingår även i Skånes luftvårdsförbund och är involverad i projekt inom miljöövervakning och inom Miljösamverkan Skåne.

Vart vänder jag mig/hur gör jag om jag har klagomål?

Om du vill klaga på luftföroreningar, ska du vända dig till ansvarig tillsynsmyndighet, vilket i normala fall är den nämnd inom kommunen som har ansvar för miljöfrågor.