Krisberedskap

Krisberedskap
​​​​​​​​​​Länsstyrelsen samverkar med olika lokala, regionala och centrala aktörer för att skapa ett tryggt och säkert samhälle. Vi ska ha beredskap för att kunna hantera situationer som uppstår före, under och efter en kris.

Under en kris ska Länsstyrelsen samordna samverkande myndigheter, organisationer och samhällsviktiga företag. Om beredskapen höjs eller krig bryter ut ska vi leda och samordna all civil verksamhet i länet och samordna arbetet med den militära verksamheten.

Vid omfattande räddningsinsatser kan Länsstyrelsen ta över ansvaret för den kommunala räddningstjänstens arbete i en eller flera kommuner.

Samtliga länsstyrelser har räddningstjänstansvar vid olyckor i eller utsläpp från kärnkraftverk, men i Uppsala, Kalmar och Hallands län har Länsstyrelsen dessutom utökade beredskapsuppgifter som gäller säkerheten kring kärnkraftverken och risken för utsläpp av radioaktiva ämnen.

Vi ser också till att kommunernas räddningstjänst följer LSO, lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor.

Krishanteringssystemets principer

Det svenska krishanteringssystemet bygger på ett antal principer som kort beskrivs nedan.

Ansvarsprincipen
Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden ska också ansvara för den i krissituationer.

Likhetsprincipen
Verksamheten ska så långt som möjligt vara organiserad på samma sätt under krissituationer som under normala förhållanden.

Närhetsprincipen
Kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Regeringen har områdesansvaret på central nivå, länsstyrelsen på regional nivå och kommunerna har det lokala ansvaret. 

 

En myndighetsgemensam webbportal som hjälper allmänheten att hitta viktig information från myndigheterna före, under och efter en kris.

 Tjänsteman i beredskap

Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB) finns anträffbar dygnet runt och larmas av SOS Alarm. Vid larm bedömer och beslutar TiB vilka åtgärder  som inledningsvis behöver vidtas på Länsstyrelsen utifrån det larm som inkommit.