Svensk jämställdhetspolitik

Jämställdhet är ett av regeringens politikområden. Svensk jämställdhetspolitik kan liknas vid en triangel - den vilar på tre hörn.
Svensk jämställdhetspolitik kan symboliseras av en triangel

 

1. Politikhörnet - vad ska genomföras?

Utgångspunkten för svensk jämställdhetspolitik är de jämställdhetspolitiska målen. De slogs fast i regeringens proposition 2005/06:155 "Makt att forma samhället och sitt eget liv - nya mål i jämställdhetspolitiken".

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Målet har preciserats i fyra delmål som ringar in de centrala jämställdhetsproblemen i samhället:

  • En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
  • Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
  • En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.
  • Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt till kroppslig integritet.

2. Teorihörnet - varför ska det genomföras?

Regeringens jämställdhetspolitik baseras på genussystemteorin. Genussystemet är ett mönster som genomsyrar samhället och förklarar varför ojämställdheten består trots den politiska enigheten kring jämställdhetsmålen.

Genussystemet bygger på två principer:

  • Principen om könens isärhållande handlar om att kvinnor och män finns på olika platser i samhället och har olika uppgifter. Ett exempel är vår könssegregerade arbetsmarknad.
  • Principen om över- och underordning innebär att det som betraktas som ”kvinnligt” ofta värderas lägre än det som betraktas som ”manligt”. Kvinnodominerade yrken har till exempel ofta lägre status och lön än mansdominerade.

Genussystemteorin utgår ifrån att kön är en social konstruktion. Att det finns en biologisk skillnad är odiskutabelt. Det som är intressant är vilken innebörd vi lägger i dessa skillnader, vilka föreställningar och roller vi tillskriver olika kroppar. Det är inte så enkelt att kvinnor och män gör olika saker och befinner sig på olika platser på grund av inneboende biologiska olikheter. Istället handlar det om hur biologin tolkas, vilka innebörder vi lägger i den. Denna tolkning görs av oss alla, kvinnor som män, överallt – i skolan, på jobbet, i privatlivet. Vi återskapar dagligen de föreställningar som finns om vad kvinnor och män bör vara och göra.

Skapandet av vårt sociala kön – vårt genus – sker inom ramen för normsystem, system bestående av regler, myter och antaganden. Att vi inte bryter mer regelbundet mot normsystemet handlar delvis om att vi får bekräftelse och uppskattning när vi följer normen, men bestraffas när vi bryter mot den. De flesta vill bli betraktade som ”normala”. Det kan t ex vara svårt för små pojkar att vara intresserade av lekar som flickor traditionellt sett föredrar, liksom kvinnor som väljer karriär framför föräldraskap kan bli ifrågasatta.

3. Strategihörnet – hur ska det genomföras?

Jämställdhetsintegrering är sedan 1994 den svenska regeringens övergripande strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Strategin kompletteras med särskilda åtgärder som syftar till att driva på förändringsarbetet.

Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom all verksamhet inom stat, kommuner och landsting ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Grundtanken är att detta jämställdhetsperspektiv måste finnas med i det dagliga arbetet där beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas.

Jämställdhetsintegrering ska se till att service och resurser fördelas till alla på lika villkor. Medborgarna ska veta att de blir likvärdigt behandlade oavsett kön -vare sig det handlar om en hjärtoperation, en plats på äldre boende eller bidrag till barns idrott.

Ett framgångsrikt arbete med jämställdhetsintegrering förutsätter tydlig styrning, engagemang på högsta ledningsnivå, väl kända målsättningar samt stöd och samordning.

Sverige antog strategin om jämställdhetsintegrering i och med proposition 1993/94:147 "Delad makt delat ansvar". Europarådet står bakom en vedertagen definition av strategin som även den svenska regeringen (och FN) använder sig av: 

Jämställdhetsintegrering innebär (om-) organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet”.

För att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering krävs könsuppdelad statistik. Länsstyrelsen har tillsammans med Region Skåne tagit fram regional statistik uppdelat på kön i foldern Jämställdhetsstatistik.  

Styrning

Jämställdhet är både ett eget politikerområde och en tvärfråga som griper in i andra politikerområden. Jämställdhetsfrågorna berörs därmed av flera olika lagar, regelverk och politiska mål. Målstyrningen, i form av de jämställdhetspolitiska målen, innebär att regeringen sätter upp målen för jämställdhetspolitiken, men överlåter till respektive myndighet att verkställa dem.