Spridning av avloppsslam

Eftersom slam innehåller en del näringsämnen finns ett långsiktigt mål om att återföra dessa till marken. För just fosfor, som är en ändlig resurs, har riksdagen satt upp ett miljömål att minst 60 % av fosforn i avloppsslam ska återföras till marken. Detta innebär inte att slamspridning är okomplicerat eftersom slammet innehåller tungmetaller, kemikalier vi använder i samhället samt läkemedelsrester.
Slamspridning

Halten av tungmetaller har de senaste hundra åren stigit i åkermarken. Kadmium är den metall som innebär störst risk för människors hälsa. Kadmium bryts inte ner vilket gör att halterna i marken successivt ökar genom främst slamtillförsel och mineralgödsling.  

Vad innebär en Revaqcertifiering av slammet?

Genom en Revaqcertifiering förbinder sig avloppsreningsverkan att arbeta med att få ner halterna av oönskade ämnen i slammet. Krav ställs på administrationen av slammet som t.ex. krav på spårbarhet och att en anmälan skickas till kommunen inför spridning. Lagstiftningen gör ingen skillnad på om ett slam är certifierat eller inte, allt slamspridning bör behandlas på samma sätt.  

Jordprov bör tas på all mark innan slamspridning

I stora delar av Skåne är halterna av kadmium förhöjda. Slamspridningen har dessutom ökat kraftigt under den senaste tiden. Detta motiverar att man som kommun kräver att jordprov tas på den mark där slam ska spridas. Lagstöd för detta finns i slamföreskriften 1994:2 10§ och miljöbalkens hänsynsregler. Syftet med proven är att undersöka om marken innehåller förhöjda metallhalter. Om det finns misstankar om att marken innehåller förhöjda halter av metaller så ska provtagning göras enligt slamkungörelsen. Finns det inga direkta misstankar är det lämpligt att det utförs en linjekartering, som är en mindre omfattande kartering. I bilaga 4 i” Riktlinjer för gödsling och kalkning 2010” står det att läsa mer om hur denna kartering ska utföras. Det är dessutom lämpligt lämna in uppgifter på var slam ska spridas, i vilka mängder samt analysprov av slammet.