Regler för lagring och spridning av gödsel inom känsliga områden i Skåne

​Spridningsregler

Öppna gärna pdffilen Spridningsregler 2011 som ligger i högerboxen för att se spridningsreglerna i tabellform 

1 augusti—31 oktober får du bara sprida stallgödsel och organiska gödselmedel i växande gröda eller före sådd av höstoljeväxter. Detta gäller när du sprider på mark med 15 procent lerhalt eller mindre. Om du sprider på mark med mer än 15 procent lerhalt får du sprida i växande gröda och inför sådd av annan gröda än höstoljeväxter, exempelvis höstsäd. Den växande grödan ska vara avsedd för övervintring och får inte vara en fånggröda.  

1 oktober—31 oktober får du ändå sprida fasta gödselslag i både växande gröda och på obevuxen mark. Fastgödsel från fjäderfän får dock under denna period bara spridas i växande gröda. Som fasta gödselslag räknas gödsel som kan lagras till minst en meter utan stödvägg, som till exempel djupströbädd. Gödseln ska blandas in i ett markskikt som är minst tio cm djupt inom fyra timmar.  

1 november—28 februari är det förbjudet att sprida gödselmedel.  

 

Hur mycket fosfor får man sprida?

Stallgödsel och andra organiska gödselmedel får inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kg P per hektar spridningsareal och år. Detta räknas som ett genomsnitt för hela företagets spridningsareal under en period av fem år. Om man har under tio djurenheter gäller inte regeln om 22 kg P för gödsel från de egna djuren. Tillför man annan gödsel måste man får man däremot inte sprida den i större mängd än vad som motsvarar 22 kp P/ha.

 

 

Gödseln ska fördelas över spridningsarealen

Gödseln ska spridas på hela spridningsarealen. Har du större spridningsareal än vad som krävs för att uppfylla regeln om max 22 kg P/ha så behöver gödseln endast sprida på den areal som krävs för att uppfylla den regeln.

 

 

Begränsa tillförseln av stallgödsel till 170 kg kväve/ha och år

Tillförseln av kväve genom stallgödsel får vara högst 170 kg totalkväve per hektar och år räknat som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal.

Högst 60 kg lättillgängligt kväve inför höstsådd

Tillförseln av lättillgängligt kväve inför höstsådd av oljeväxter får vara högst 60 kg per hektar. Inför höstsådd av övriga grödor får högst 40 kg lättillgängligt kväve tillföras.  Som lättillgängligt kväve räknas kväve i form av nitrat, ammonium eller urea. I bestämmelsen ingår att inför gödslingen göra en avvägning av vilken gödslingsgiva grödan har behov av under hösten.  

 

 

Spridning till vall, höstoljeväxter och höstsäd

Marken skall vara upptinad till minst 15 cm. Tillfällig nattfrost i ytan kan dock utnyttjas under förutsättning att denna tinar upp under dagen. Observera att allmänna hänsynsregler som vanligt alltid gäller och att det är viktigt att säkerställa att spridningen inte innebär någon risk för miljön.

 

 

Beräkna och dokumentera kvävegödslingsbehovet

Kvävebehovet för den förväntade skörden av respektive gröda ska beräknas. Vid beräkningen av kvävebehovet ska hänsyn tas till stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, eventuell mulljord samt tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda. Gödslingen ska sedan ske med utgångspunkt från beräkningen. Beräkningen ska dokumenteras. De allmänna råden har kompletterats med schablonvärden för långtidseffekt och förfruktseffekt av olika grödor som kan användas som utgångspunkt för beräkningen.  

 

 

Skyddsavstånd vid spridning intill sjöar och vattendrag

Vid spridning av gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö ska ett skyddsavstånd till vattnet lämnas. Skyddsavståndet ska vara minst 2 meter och räknas från jordbruksmarkens kant och in på fältet.  

Förbud vid spridning på lutande mark intill sjöar o vattendrag

Gödselmedel (dvs. även mineralgödsel) får inte spridas på jordbruksmark som gränsar till sjö eller vattendrag och som lutar mer än 10 % ner mot vattnet.  

 

 

Vad innebär bestämmelserna om frusen mark i Skåne?

I de utpekade känsliga områdena är det förbjudet att sprida gödsel på frusen mark. Har tjälen gått ur marken ner till ett djup av minst 15-20 cm anses marken inte längre vara frusen. Spridning på tillfällig nattfrost anses inte innebära sådana risker för ytförlu​ster så att det omfattas av förbudet. Under sådana förhållanden kan spridning tillåtas om riskerna för förluster kan anses vara små och gödseln kan tränga ned i marken efter spridningen genom att markytan tinar under dagen. Tänk på att det i Skåne ska gödseln brukas ned inom 4 timmar om den sprids på obevuxen mark.

 

 

Länsstyrelsen Skånes tolkning av reglerna kring frusen mark

Spridning på öppen mark som skall vårsås:

 

Marken skall vara upptinad till minst 15 cm. På lejordar med minst 15 % ler och där marken är så plan att ingen risk för yterosion föreligger, är det dock tillräckligt att marken är så tinad att gödselmedlet kan nedmyllas.

 

Lagring av stallgödsel

Lagringsutrymmet för stallgödsel på ditt jordbruksföretag ska åtminstone vara så stort att du kan lagra den gödsel som produceras under det antal månader som anges i tabellen nedan.    

 Antal djurenheter Nötkreatur, hästar, får och getter   Annan djurhållning
Fler än 100  8 månader  10 månader
Fler än 10 upp till 100  8 månader  10 månader
Fler än 2 upp till 10  6 månader  6 månader

 

Beräkna och dokumentera lagringsvolym för stallgödsel

Lagringsvolymen för den gödsel som produceras på företaget ska beräknas. I beräkningen ska utsöndrad mängd av träck och urin, strömedel, vattentillskott, och omsättningsförluster ingå. Beräkningen ska dokumenteras och sparas så länge beräkningen gäller för företaget. I de allmänna råden finns schablonvärden för lagringsvolymer som du utgå ifrån för din beräkning.  

 

Täckning av flytgödselbehållare krävs

Flytgödselbehållare och urinbehållare ska ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som minskar ammoniakförluster effektivt. Om täckningen bryts eller skadas ska den återskapas så fort som möjligt. Påfyllning ska ske under täckning om inte påfyllningen sker innan ett svämtäcke återskapats. Påfyllning av icke pumpbar gödsel får ske ovanifrån förutsatt att öppningen i täckningen hålls så liten som möjligt.

 

Djupströbädd får räknas in i lagringskapaciteten men däremot inte stukalagring

Gödsellagring inne i stallbyggnaden får räknas som godkänd lagring. Mellanlagring direkt på mark utomhus får inte räknas in.

 

 

Vad gäller när man tar emot gödsel?

Tar du emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska du ha dokumentation över vilket gödselslag du har tagit emot, mängden, vilken mängd totalfosfor gödseln motsvarar, datum för när du tog emot den och vem du tog emot den ifrån. Har du tagit emot stallgödsel kan uppgift om djurslag och antal djur ersätta uppgiften om totalfosfor. Dokumentationen ska sparas i minst sex år.

Vad gäller när du för bort gödsel?

Dokumentation ska finnas över gödselmängden som levereras, vilket djurslag och vilket antal djur gödseln kommer ifrån (eller mängd totalfosfor gödseln motsvarar) samt datum för leverans och till vem du levererade. Denna dokumentation ska sparas i sex år. Du som högst tio djurenheter i genomsnitt på ett år omfattas inte av denna bestämmelse.

 

 

Tvärvillkor

Tänk på att ovanstående spridningsregler också utgör tvärvillkor. Det innebär att om du bryter mot dem riskerar du tvärvillkorsavdrag på gårdsstöd och övriga EU-stöd eller att kommunen ger dig föreläggande/miljösanktionsavgift  

 

 

Dispensmöjlighet

Om du trots rådande spridningsförbud skulle behöva köra ut stallgödsel skall du prata med miljökontoret eller motsvarande i din kommun.    

 

 Spridningsregler i känsliga områden