Engångsröjning av betesmark

Den biologiska mångfalden är ännu rik i Skåne och landskapet har ett speciellt djur- och växtliv. Dessvärre är många arter mer eller mindre hotade och av dessa är en stor del knutna till naturbetesmarker och slåtterängar. Av naturbetesmarkerna återstår bara någon procent av 1700-talets areal. Av slåtterängarna återstår bara små spillror.

 

När de naturliga gräsmarkerna försvinner minskar den biologiska mångfalden. Till exempel försvinner inte bara de öppna markernas örter, utan också de djur som får sin föda från blommande växter. Arterna i dessa kvarvarande marker är beroende av att betande djur eller slåtter håller dem öppna. Igenväxning och utskuggning av gräs och örter måste hindras.

Vem kan söka

Du kan få stöd om du röjer en betesmark eller slåtteräng för att du sedan ska kunna söka miljöersättning för den. Syftet är att öka natur- och kulturmiljövärden på betesmarker och slåtterängar som delvis har vuxit igen. Stödet är avsett för mindre röjningar av marker som är på väg att växa igen men där grässvålen och fodervärdet fortfarande är bra. Det ska räcka med en mindre insats under ett år för att marken sedan ska uppfylla kraven för miljöersättningen.

Ersättningen är alltså inte tänkt för större avverkningar eller marker där igenväxningen har gått så långt att grässvålen är på väg att luckras upp.

Du kan söka stöd om du är markägare eller har tillstånd av markägaren att genomföra röjningen. Du ska sköta marken med betesdjur eller slåtter eller företräda en organisation eller förening som sköter marken. Den mark som stöd lämnas för får inte redan ingå i ett pågående åtagande för betesmarker och slåtterängar.

Beslutsomgångar och urval av ansökningar

Länsstyrelsen kommer att tillämpa löpande beslut för att uppnå största möjliga effekt och måluppfyllelse i denna åtgärd. Det innebär att Länsstyrelsen kan ge startbesked i nära anslutning till ansökan.

Sök innan du påbörjar arbetet. Ett skriftligt startbesked behövs innan röjningsarbetet påbörjas. Det är inte förrän du har fått ett beslut som du vet om du får pengar eller inte.


Innan ett startbesked ges behöver Länsstyrelsen bedöma markens igenväxning och de kulturella och biologiska värdena. Igenväxningen bedöms vid fältbesök, som i regel kan göras under större delen av året, med undantag för djup snö och liknande. De kulturella och biologiska värdena kan Länsstyrelsen ofta bedöma med hjälp av tidigare gjorda inventeringar och uppgifter om marken. Om tidigare uppgifter saknas så behöver Länsstyrelsen göra ett fältbesök under växtsäsongen.
Om ansökan kommer in under höst eller vinter men marken behöver fältbesökas under växtsäsongen så meddelar Länsstyrelsen det i samband med ansökan. Det kan innebära att startbeskedet fördröjs på grund av årstiden.

Så söker du

Du söker stödet i Jordbruksverkets e-tjänst

För att få stöd måste du skicka med visst underlag såsom en karta över området du ska röja och dokument från rådgivning, om du har haft det. I ansökan kommer du också att behöva uppge:

• Hur stort område du söker för, i hektar.

• Att du kommer att söka miljöersättning för betesmarker och slåtterängar när röjningen är färdig och godkänd, samt vilken markklass du kommer att söka. Se Jordbruksverkets sida om miljöersättning till betesmarker och slåtterängar för mer information.

• Hur du tänker genomföra röjningen.

• Vilken tillgång på djur du har eller tänker ha när röjningen är klar.

• Om det finns några höga natur- och kulturvärden på marken, till exempel hävd-gynnande växter, hotade arter eller fornlämningar.

Tänk på att du måste undersöka om det krävs tillstånd för att genomföra röjningen. I så fall ska du även skicka in dessa. Det kan till exempel gälla mark som har klassats som nyckelbiotop, biotopskyddat område eller ädellöv/hagmark av Skogsstyrelsen.

Viktigt att tänka på

Det är viktigt att du skickar in ett bra kartunderlag där det enkelt går att se vilket område du vill röja och var det ligger.

Så här mycket får du i stöd

Du får en fast ersättning på 5 000 kronor per hektar. Stöd lämnas inte till ansökningar om mindre än 1 000 kronor (0,2 hektar).

När får du pengarna?

Jordbruksverket betalar ut hela stödet först när alla punkter nedan är uppfyllda:

  • Du har fått beslut om att du får stöd för din engångsröjning. 
  • Du har genomfört hela röjningen. 
  • Du har ansökt om utbetalning senast det datum som står i ditt beslut. 
  • Länsstyrelsen har godkänt röjningen vid en slutbesiktning och handlagt din ansökan om utbetalning.  

Efter att du har ansökt om utbetalning kan det ta några månader innan du får pengarna. Om du ansöker om utbetalning för sent kommer du bara att få ut hälften av stödet. Om du ansöker om utbetalning mer än 14 dagar för sent kommer du inte att få någon utbetalning.  

Marken ska skötas i ytterligare fem år

Om du har fått stöd för engångsröjning så måste marken skötas enligt reglerna för miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar i ytterligare fem år. Om marken till exempel byter ägare så måste den nya ägaren överta åtagandet. Annars finns det risk för att du blir tvungen att betala tillbaka hela eller delar av stödet.  

Bäst ansökan gäller

Det är de engångsröjningar som bidrar mest till landsbygdsprogrammets mål som kommer att beviljas pengar. Det är alltså inte först till kvarn som gäller utan det är de högst prioriterade ansökningarna som får stöd.  

Så går urvalet till

Urvalskriterier används för att värdera din ansökan och för att jämföra den med andra ansökningar utifrån de prioriteringar som är fastställda.  

Skånes prioritering

Prioriteringen baseras på förekomsten av natur- och kulturmiljövärden och på möjligheten att sköta marken på lämpligt sätt framöver. Prioriteringen följer i stora drag följande punkter.

  • Förekomst av betes- och slåttergynnade arter 
  • Förekomst av fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar
  • Goda förutsättningar till långsiktigt god hävd med lämpliga betesdjur, alternativt goda förutsättningar till långsiktigt god hävd av slåtterängen
  • Slåtterängar prioriteras framför betesmarker.
  • Marker i eller i anslutning till natura 2000- områden prioriteras.  

Läs mer om prioriteringarna i bilaga 3 till Skånes handlingsplan för landsbygdsprogrammet. Se länk i boxen till höger.

Se även Jordbruksverkets sida om Engångsröjning av betesmark.

Varför vill Sverige och EU investera i dig och din satsning?

Landsbygdsprogrammet är en av byggstenarna i EU:s satsningar på tillväxt och god ekonomi i Europa. Landsbygdsprogrammet ska bidra till fler jobb, ökad konkurrenskraft och en bättre miljö. Landsbygdsprogrammet är ett målstyrt program och det innebär att de satsningar som delfinansieras med Landsbygdsprogrammet ska bidra till att nå de mål som finns.

I den regionala handlingsplanen för landsbygdsprogrammet kan du läsa om vilka möjligheter som finns i Skåne. I bedömningsgrunden kan du läsa mer om urvalskriterierna. 

Handlingsplan

Bedömningsgrund