Erfarenheter

Landsbygdsprogrammet har flera programperioder bakom sig som bidrar till värdefulla lärdomar. Från förra programperioden har Skåne dragit följande slutsatser:

• Det är i skärningspunkten mellan en kompetent mottagare, tillhandahållna resurser och rimlig tid för förändring som en dynamisk utveckling för landsbygden skapas. Det är då vi får skånsk landsbygdskraft.

För att minska lantbrukets miljöbelastning är en av de största utmaningarna att bli bättre på att se hela kedjan, från jord till bord.

Många utvecklingspartners (stödmottagare) är rädda för att göra fel när det gäller de satsningar de gör för miljön. Vi (lst) behöver ändra tonaliteten från att räkna minus, dvs. påpeka det som är fel, till att utgå från noll samla plus och påtala det som är bra.

• Vi måste arbeta hårt för att bibehålla den biologiska mångfalden i Skåne. Det som gjorts hittills har bromsat fallet men naturen fortsätter att bli artfattigare.

Vad gäller kompetensutveckling så behövs en revolution. Inte minst för att skapa en brygga mellan forskning, lantbrukare och landsbygdsbrukare. Utan vassa företagare ger investeringar i materiella tillgångar ingen effekt. Att satsa på företagarnas kunskap är en god och hållbar investering för framtiden.

Förädlingsvärdet på landsbygdens produkter har fördubblats de senaste åren. Detta beror dels på att produkter i sig förädlas men också på att råvaror presenteras på nya sätt och att de saluförs genom nya kanaler. Att stötta satsningar som lyfter det excellenta och unika är fortsatt viktigt bl a för att öka jordbrukets konkurrenskraft.

Lokal mat i offentlig sektor är en utmaning. ”Mattanten” är en maktfaktor för att få in närodlat i mångas munnar.

Andelen bioenergi av totalförbrukningen i skånska växthus har tack vare landsbygdsprogrammet ökat från ca 4 % 2002 till drygt 42 % år 2011.

Landsbygdsprogrammet har bidragit till satsningar på kvalitetshöjning av mat, dryck och måltider som produceras i Skåne. Det har också möjliggjort samordning av strategiska satsningar på högkvalitativa råvaror samt tillgängligheten och känslan för bra produkter. Dessutom ökar även de direkta samarbetena mellan producenter och restauranger, vilket gör upplevelsen av maten allt attraktivare för kunden.

Män beviljas stöd i betydligt högre omfattning än kvinnor. Knappt 9 % av beslutade medel inom företagsstöd gick under förra programperioden (2007 – 2013) till kvinnors företagande. Inom jordbruket kan man dock se en svag ökning av kvinnor som driver jordbruksföretag och som därigenom också tar del av en ökad grad av stöd.

• De senaste åren har det börjat poppa upp innovativa lokala kommunikations- och servicelösningar. Viktigt och välkommet.

Fler konsumenter med koll och intresse för matens ursprung bidrar till att uppfylla målen med landsbygdsprogrammet.

Bredband är nödvändigt för företagare och viktigt för ett attraktivt boende på landsbygden. Regeringens mål är att 90 % av alla hushåll och arbetsplatser ska ha tillgång till bredband med 100 Mbit/s år 2020. I Skåne är målet satt till 95 %. I oktober 2012 (senast redovisade data) hade endast 6 % av landsbygdens hushåll och arbetsplatser i Skåne tillgång till bredband. Utbyggnaden pågår för fullt men än har vi långt kvar till målet.

Vi måste jobba mycket mer med integration på landsbygden och vi måste göra det tillsammans med andra aktörer. Mångfald är en av Skånes styrkor men det är en stor utmaning att få fler människor med utländsk bakgrund att etablera sig och starta företag på landsbygden. Vi har en stor outnyttjad resurs i dessa människor och kompetenser och behöver skapa fler och tydligare broar så att det blir lättare att förverkliga sin dröm på landsbygden.