Grön infrastruktur

Grön infrastruktur är ett ekologiskt fungerande nätverk av livsmiljöer, processer och strukturer i land- och vattenområden.

Startmöten för Grön infrastruktur

27/9 Markägare Kristianstad

28/9 Markägare Malmö

30/9 Möte för kommuner

1/10 Möte för ideella organisationer

Om grön infrastruktur

Grön infrastruktur är ett ekologiskt fungerande nätverk av livsmiljöer, processer och strukturer i land- och vattenområden. Ett sådant landskap är utformat och förvaltas på ett sätt så att den biologiska mångfalden långsiktigt bevaras. Därmed säkerställs också viktiga ekosystemtjänster – som till exempel att en levande natur i vår närmiljö får oss människor att må bättre. Att arbeta med grön infrastruktur innebär att man vid planering av alla typer av mark- och vattenanvändning har ett helhetsperspektiv på landskapets ekologiska funktioner. Det är ett långsiktigt arbetssätt under ständig utveckling, där alla berörda sektorer och aktörer behöver vara involverade.

Flygbild över grönt landskap

På flygbilden ovan kan man se en mosaik av åkrar, artrika slåtterängar, träddungar, småvatten, öppna diken både med trädridåer och gräsbevuxna, vägrenar, gårdsmiljöer m.m. Detta är natur- och kulturmiljöer som hyser biologisk mångfald och i många fall även förser oss med viktiga ekosystemtjänster, såsom produktion av livsmedel och pollinerare av våra fruktträd. På bilden finns också vägar, en järnväg och en kraftledningsgata. Dessa strukturer kan fungera som spridningsvägar för arter i landskapet, eller också utgöra barriärer beroende vilken art man tittar på. Dessutom är det ett vackert landskap som har ett högt värde för både friluftsliv och turism! I ett arbete med grön infrastruktur bör sambanden mellan miljöerna beaktas för att uppnå ett nätverk av natur och ett fungerande landskap.

Naturen förser oss människor med tjänster

En väl fungerande grön infrastruktur får positiva effekter på flera sätt: ekologiskt, ekonomiskt och socialt. För att naturen ska fortsätta förse oss med de tjänster som vi behöver för vårt välbefinnande och ekonomi (ekosystemtjänster) måste den vara varierad (biologisk mångfald) och motståndskraftig mot förändringar (resilient) och den behöver finnas i fungerande geografiska nätverk – grön infrastruktur.  

Att arbeta med grön infrastruktur tillför ett mervärde både genom att samordna och effektivisera befintliga insatser, och genom att uppmärksamma tidigare förbisedda landskapssammanhang. För att den gröna infrastrukturen ska kunna bevaras, skyddas och restaureras i hela vårt landskap, krävs det att ekosystemfunktioner och naturliga processer beaktas i såväl fysisk planering och pågående mark- och vattenanvändning som i brukande och förvaltning av naturresurser. Arbetet med grön infrastruktur betonar grönområdenas vikt för människors friluftsliv och hälsa. Det är ett arbetssätt som är en självklar tillgång för den lokala och regionala utvecklingen. Och som något som berör oss alla som bor i ett område.

Länsstyrelsens roll

Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Syftet med handlingsplanerna är att identifiera landskapets biotoper, strukturer, element och naturområden i land- och vattenmiljön inklusive i tätortsnära områden som tillsammans skapar ett ekologiskt sammanhang och som utgör förutsättningen för att bevara landskapets biologiska mångfald och främja ekosystemtjänster.  

De regionala handlingsplanernas användning kommer leda till att främja och samordna uppföljning och analys av miljötillstånd och miljömål och kan sammanfattas i tre huvudsyften:  

  • ramverk för landskapsplanering av offentliga naturvårdsinsatser  
  • underlag för landskapsplanering i brukande och hållbar förvaltning av mark och vatten, och som kunskapsunderlag för samråd och samverkan mellan olika aktörer
  • underlag för samhällsplanering och prövning  

Naturvårdsverket har tagit fram riktlinjer för hur länsstyrelserna ska arbeta med de regionala handlingsplanerna. Målsättningen är att handlingsplanerna till stora delar ska vara etablerade 2017 och länsstyrelserna ska redovisa uppdraget senast den 1 oktober 2017.

Naturvårdsstrategi för Skåne

Som nämnts ovan är den gröna infrastrukturen ofrånkomligen förbundet med behovet av en biologisk mångfald. För Skånes del kommer handlingsplanen för grön infrastruktur därför knytas till de åtgärdsbehov som identifieras genom naturvårdsstrategin Vägen till ett biologiskt rikare Skåne - Naturvårdsstrategi för Skåne län som Länsstyrelsen antagit. Strategin lyfter fram vikten av att skydda de värdefullaste områdena och att öka hänsynen i vardagslandskapet. Den ger en samlad bild av vad som krävs för att vi ska få ha kvar alla djur, växter och svampar i vårt län.

 

Schematisering över naturvårdsstrategins fyra insatsområden.
I strategin slår Länsstyrelsen fast att naturvårdsarbetet måste ha olika angreppssätt i olika delar av landskapet. Pusselbilden visar schematiskt de fyra typer av insatsområden i landskapet som naturvårdsstrategin utgår ifrån. Prioriterade åtgärder, och vilka aktörer som bör ansvara för dem, måste variera mellan de olika insatsområdena. 

Bilden nedan är en visionsbild över hur ett skånskt landskap ser ut 2050. Detta är vad vi hoppas uppnå om vi arbetar enligt naturvårdsstrategins prioriteringar och lyckas etablera en grön infrastruktur för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsternas funktion.

Visionsbild över en fungerande grön infrastruktur i ett skånskt landskap. Illustration: Nils Forshed

 Content Editor ‭[2]‬

 Content Editor ‭[1]‬

Med biologisk mångfald menar vi variationen bland levande organismer i alla miljöer, på land såväl som i vatten, och de ekologiska sambanden som finns mellan organismerna. Den biologiska mångfalden kan delas in i tre nivåer:

  • Genetisk variation inom varje art
  • Variation mellan olika arter
  • Variation mellan olika ekosystem och naturtyper