Invasiva arter - främmande djur och växter i vår natur 

Antalet främmande arter som finns i Sverige ökar för varje år. Cirka 2000 främmande arter har lyckats etablera sig i Sverige -på land och i vatten. En fjärdedel av dessa skapar problem för naturen och människan. De kallas för invasiva arter.

Främmande arter kan ge stora problem

Främmande växter och djur kan vara ett hot mot den inhemska floran och faunan på flera olika sätt. Utan naturliga fiender kan de främmande arterna konkurrera ut någon av landets egna arter eller förändra ett helt ekosystem. Introducerade arter kan också bära på sjukdomar som de själva är någorlunda resistenta mot, men som kan vara förödande för närbesläktade arter. Ett exempel på detta är almsjukan som infördes med smittat almvirke på 1950-talet och som har slagit ut en stor del av de svenska almarna.  

Ekonomiska konsekvenser

De ekonomiska konsekvenserna kan bli omfattande när nya oönskade arter skall bekämpas. En väl etablerad invasiv art är oftast omöjlig att utrota vilket innebär att bekämpningen måste upprepas årligen med stora, återkommande kostnader som följd. EU har uppskattat att kostnaden för invasiva arter, till följd av produktions-bortfall eller bekämpning,  uppgår till ca 9,6 miljarder euro per år inom EU. 

Här kan du höra Nils Carlsson berätta om invasiva arter i Länsstyrelsen Skånes podd ”Nörderiet”

Ny skånsk broschyr om invasiva arter

Länsstyrelsen har tagit fram en broschyr som berättar om 18 invasiva arter som har fått eller riskerar att få fäste i Skåne, inklusive kartor över arternas utbredning.

Här kan du läsa broschyren om invasiva arter

Vi arbetar för att mårdhunden inte ska etablera sig i Skåne

Ju senare man sätter in åtgärder mot en invasiv art desto svårare är det att lyckas med bekämpningen. När det gäller mårdhunden arbetar vi med förebyggande åtgärder för att den inte ska etablera sig i Skåne.

Läs mer om mårdhundsprojektet

Exempel på invasiva arter i Skåne:

Sjögull

Arten kommer ursprungligen från Mellaneuropa och Asien men odlas här som prydnadsväxt i dammar. Den har en stor spridningsförmåga och kan vålla stora problem. Där förhållandena är gynnsamma kan sjögull bilda stora täta bestånd som kan hindra bad, fiske och båttrafik, dessutom påverkas livet under ytan av det minskade ljusinsläppet.

Läs mer om sjögull och vårt arbete med denna.

Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)

Jättelokan (även kallad jättebjörnloka) har en saft som orsakar en brännskada då den reagerar med med solljuset. Blomställningarna har tusentals frön som sprider sig och de stora bladen skuggar allting runtomkring. Vid bekämpning av jätteloka är det nödvändigt att använda skyddskläder.

En regional strategi för bekämpning av jätteloka har nyligen beslutas.

Läs strategin för bekämpning av jätteloka här

Broschyr om jättelokan

Vresros (Rosa rugosa)

Vresrosen hör egentligen hemma i Asien men har tagits hit som trädgårdsväxt. Här i Sverige sprider sig vresros snabbt och hotar inte bara inhemska växter och djur utan också hela biotoper genom att breda ut sig över stora områden, framför allt på sandiga marker. Vresros måste grävas upp med rötterna för att inte snabbt återkomma på platsen.

Spansk skogssnigel (Arion vulgaris)

Den spanska skogssnigeln eller mördarsnigeln som den kallas i folkmun upptäcktes i Sverige 1975. Den sprider sig naturligt och orsakar skador i natur och trädgårdar, då den äter allt i sin väg. 

 

 

Mink (Mustela vison)

Arten infördes från Nordamerika till Europa och Sverige på 1920-talet. På 70-talet exploderade de svenska kustpopulationerna efter upprepade större rymningar och utsläppningar. Minken har stor effekt på förekomsten av de flesta djurgrupper och påverkar därför hela ekosystem.