Det svenska mårdhundsprojektet

Mårdhunden är av flera skäl ett mycket oönskat inslag i den svenska faunan. Det svenska mårdhundsprojektet syftar ytterst till att förhindra att arten etablerar sig i Sverige och resten av Skandinavien. Förhoppningen är att de metoder som arbetas fram inom projektet även ska kunna användas på andra invasiva arter i olika delar av världen.
mårdhund_426.jpg
Exempel på metod inom projektet. Sändarförsedd mårdhund fotograferad av IR-kamera riktad mot lockmedel.  

Biologi och hotbild
Mårdhunden är ett halvakvatisk hunddjur med ursprung i östra Asien. Arten introducerades till de europeiska delarna av före detta Sovjetunionen under åren 1929-1955 för att öka pälsviltsproduktionen i naturen. Mårdhunden har visat sig orsaka stor ekologisk skada på den inhemska faunan inom det mer än 1.4 miljoner kvadratkilometer stora område som den har koloniserat hittills i Europa, bl.a Finland. I dagsläget finns mårdhunden i Sverige än så länge bara etablerad i Norrbottens kusttrakter. I övrigt finns bara enstaka fynd från Norrlandskusten.
Mårdhunden är en extrem allätare men med förkärlek för fågelägg och groddjur, och kan nå tätheter på 300 mårdhundar/1000 ha. Detta innebär att arten drastiskt kan minska häckningsframgången hos markhäckande våtmarksfåglar och lokalt utrota olika groddjursarter.

Mårdhunden är också en av de huvudsakliga bärarna av rabies i Europa och en viktig spridningsfaktor för bland annat rävens lilla dvärgbandmask, en parasit som kan spridas till människan via larver på bär. En infektion med dvärgbandmask leder, liksom rabies, ofta till döden hos människan. Om dvärgbandmasken etableras i Sverige kommer detta att förändra vårt umgänge med naturen. Vi kommer då, t.ex., inte längre självklart kunna plocka och äta färska jordgubbar, smultron eller blåbär i trädgården eller på skogspromenaden

Projektets huvudsyften:
- Kartlägga förekomsten av mårdhund i Sverige.
- Kartlägga spridning, hemområden och vandringsmönster för mårdhunden
- Ta fram metoder för att återfinna och ta bort mårdhundar som etablerat sig i landet
- Ta fram förslag till ett varningssystem mot invandrande mårdhundar

Resultat hittills:
Tips från allmänheten har följts upp med fällor, åtelkameror riktade mot lockmedel och med snöspårning när det är möjligt. Fångade mårdhundar steriliseras, sändarmärks och frisläpps, och tack vare mårdhundens sociala natur söker de upp och leder oss till nya djur. När ett tillräckligt stort antal mårdhundar har sändarmärkts kommer nya djur att avlivas. I tillägg till detta håller vi även på att bygga upp ett permanent varningssystem (Early Warning System) som kommer att avslöja nykomna djur till landet och även övervaka utvecklingen av populationen. Detta tillåter oss att anpassa oss efter rådande förhållanden, t.ex. genom att intensifiera fältinsatserna till olika områden.

Projektets bedömning är att de förvaltningsmetoder och arbetssätt vi föreslagit, tillämpat och till viss del utvärderat (bl.a. steriliserade sändardjur för att finna nya djur, lockmedel, viltkameror, omfattande utbildningsinsatser samt jägarnas och allmänhetens engagemang genom tips och jakt) fungerar mycket bra. Totalt har närmare 100 mårdhundar avlivats sedan projektet startade i september 2008, och för första gången finns en tydlig bild av artens förekomst och utbredning i Sverige.

Framtiden
Även om vi får kontroll på mårdhundspopulationen så kommer det alltid att vandra in enstaka mårdhundar till Sverige. Det är därför viktigt med ett fortlöpande varningssystem som registrerar nya djur innan de hinner etablera sig. Behovet av ett utvidgat internationellt samarbete är särskilt stort vilket bl.a. visade sig under den internationella workshop som hölls på Öster-Malma i juni 2009. Här initierades även det LIFE+ projekt som söks för åren 2010-2013, och som syftar till att använda lärdomarna från Sverige i både Danmark och Finland, Utan deras medverkan får vi i längden svårt att undvika att mårdhunden etablerar sig i hela Skandinavien.

Organisation
Projektet består av två delar, en förvaltningsdel och en forskningsdel, det senare för att kontinuerligt kunna effektivisera metoderna. Projektet leds av Svenska Jägareförbundet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket samt Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens och Skånes län via en gemensam styrgrupp. I styrgruppen ingår även adjungerade representanter från norska, finska och danska naturvårdsmyndigheter. Projektet samarbetar även med Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt, Sveriges Smittskyddsinstitut samt Naturhistoriska Riksmuseét.

Finansiering
Projektet finansieras av Naturvårdsverket och norska Direktoratet för Naturförvaltning.

 

Kontakt

P-A Åhlen: Projektledare Mårdhundsprojektet, 0703765963

Fredrik Dahl: Projektledare Mårdhundsprojektet, 0703230904

Åke Granström: Ordförande styrgruppen för mårdhundsprojektet, 0703300642