Aktuell information

Från och med 14/11 2016 krävs skydd för väder och vind för utegångsdjur.

 

IMG_0649.JPG 

 

Vi börjar närma oss den kalla årstiden och från och med den 14 november 2016 kommer Länsstyrelsen att kräva att djur som hålls ute dygnet runt i Skåne ska erbjudas skydd för väder och vind. Enligt föreskrifterna ska djur som hålls ute under den kalla årstiden ha skydd för väder och vind. Kalla årstiden definierar SMHI när det varit en dygnstemperatur under 5 grader Celsius under en sammanhängande period om fem dagar. Denna period infaller olika för var år.

 

Tänk på att skydd för väder och vind ska vara minst tre väggar och tak, erbjuda djuren en ren och mjuk liggplats (ska ha strömaterial) samt uppfylla måttkraven så att den är så stor att samtliga djur får plats i den samtidigt.

 

Nötkreatursprojekt 2016

Länsstyrelsen Skåne kommer under perioden januari - april samt mitten på oktober-december fokusera på att köra ett antal normalkontroller på nötkreatur med fokus på

  •  Renlighet
  •  Skaderisker i inredningen
  •  Att sjuka och skadade nötkreatur äldre än 6 månader ges nödvändig vård, och de djur som behöver särskild vård tas om hand i avskilt utrymme
  •  Att utrymmen för nötkreatur äldre än 6 månader är enligt gällande måttföreskrifter
  •   Att utrymmen för kalvar är enligt gällande måttföreskrifter
  •   Att kalvgömma finns för kalvar upp till 3 månaders ålder i lösdriftstallar för amkor eller dikor  

Vill du titta på den checklista som Länsstyrelsen använder sig av när vi gör kontroller klicka här.

Till checklistan finns en här en vägledning om hur bedömning av respektive punkt ska göras.

OBS! Länsstyrelsen har gjort en nerkortad version av kontrollvägledningen där bara vägledningen till de huvudsakliga punkter som kommer kontrolleras i vårt nötkreatursprojekt finns med. Länsstyrelsen har i innehållsförteckningen nedan valt att behålla även de punkter som bara kommer att kontrolleras om något uppenbart framkommer vid kontrollen, dessa är redovisade i liten text. De punkter som kommer kontrolleras utförligt är fetmarkerade och redovisas i större text.

Hur blir jag djurskyddsinspektör?

Utbildningar

Det krävs högskole- eller universitetsutbildning för att jobba som djurskyddsinspektör. Det finns några olika vägar att gå. SLU i Uppsala har en 3-årig utbildning som heter Etologi och djurskyddsprogrammet. På SLU kan du även läsa en 4-årig utbildning som heter Husdjursagronomprogrammet. Båda utbildningarna ger dig den kompetens som du behöver. Det finns också lite kurser på distans, men för att vara säker på att du får med alla kurser som behövs är det bra att kontakta en studie- och yrkesvägledare.

Personliga egenskaper

Stabil och lugn. Förmåga att tåla psykiskt påfrestande situationer. Effektiv och produktiv. Gott bemötande och stor empati. Förmåga att inte låta egna åsikter störa objektivitet och proportionalitet i bedömningar.

Praktiska erfarenheter

Några års praktiska erfarenheter är meriterande. Hos oss i Skåne, utifrån de ärenden vi jobbar med här, så är det särskilt meriterande med praktisk erfarenhet inom lantbruk, försöksdjursverksamhet eller större yrkesmässig hästverksamhet. 

Läs mer på Jordbruksverkets webbplats

I Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2012:20) om offentlig djurskyddskontroll ( L44), står vad du som inspektör behöver ha för kompetens.

Jordbruksverkets föreskrifter hittar du här.

Alla katter har rätt till en ägare!

Tänk på att vårda, kastrera märka och registrera din katt.

Ladda gärna ner vårt klistermärke och dela ut.

TnR-M kolonier

Ursprungligen är TNR, trap, neuter and return, vilket innebär fånga, kastrera och släpp ut katten och där slutar arbetet, detta är länsstyrelsen och övriga myndigheters tolkning av TNR och betydelsen av denna. Detta är inget djurskyddslagen kan acceptera.

Om man däremot fångar in och kastrerar, släpper ut och sedan fortsätter att ta hand om katterna, så är detta inte TNR i lagstiftarens andemening, utan TNR-m, där m:et står för manege. Om man följer djurskyddslagen med tillsyn 2 ggr/dag, vård, skötsel och skydd för väder och vind m.m i dessa TNR-m kolonier, uppfyller man kraven och länsstyrelsen har inget att invända att dessa kolonier finns.

Att bara kastrera och sedan släppa ut igen och låta katten klara sig vind för våg är däremot inte acceptabelt ur djurskyddssynpunkt.

Anmälan

Om du upplever att förvildade, herrelösa och övergivna katter är utsatta för lidande ur djurskyddssynpunkt, exempelvis genom att de är magra, sjuka eller skadade kan du kontakta Länsstyrelsen på anmälningstelefon 010- 22 41 3 50. Anmälningstelefonen är bemannad under vardagar kl. 8.00-11.00. Eftersom det kan vara problematiskt för våra inspektörer att återfinna förvildade katter vid kontroll är det viktigt att lämna uppgifter både om hur katterna ser ut och var de befinner sig. Den som gör en anmälan får gärna lämna sina kontaktuppgifter så att vi har möjlighet att kan komma i kontakt med anmälaren för ytterligare uppgifter under ärendets handläggning.  

Vad händer med omhändertagna katter?

När länsstyrelsens beslut om omhändertagande är praktiskt verkställt av polismyndigheten fattar länsstyrelsen beslut om vad som kommer att hända med katterna. Är katterna friska och tillräckligt tama för att kunna hanteras på ett trivsamt sätt av människor kan de komma att säljas eller omplaceras till nya hem. Om de omhändertagna katterna är sjuka, skadade eller mycket skygga och förvildade kommer beslut om avlivning att fattas. Det är inte förenligt med djurskyddslagstiftningen att fånga in och tvinga förvildade katter att sitta i förvar.  

Matar du herrelösa och förvildade katter?

Innan man börjar mata herrelös och förvildade katter är det viktigt att man är medveten om vilket ansvar det innebär. Enligt Kammarrättsbeslut kan den som under en period regelbundet matat en katt anses vara dess ägare även om katten i övrigt lever som om den vore herrelös. Anses man vara ägare till katten ansvara man för att den hålls och sköts enligt djurskyddslagens krav.  

Kontakta kommunen

När förvildade och herrelösa katter upplevs som en sanitär olägenhet, genom att de exempelvis förorenar rabatter och sandlådor bör kommunen i första hand kontaktas. Kommunen kan då eventuellt hantera ärendet med stöd av Miljöbalken.  

Upphittad katt

Om du hittar en katt bör detta anmälas till polisen som då kan se om någon anmält katten försvunnen.

 

 

 Är vi tydliga? Finns det ord eller meningar på sidan som är krångliga? Låt oss veta så att vi kan bli bättre! Klicka på rapportera fel på sidan nedan.