Ett landskap präglat av människan

Odlingsrösen, stengärdsgårdar och fornlämningar visar att Stenshuvuds nationalpark har betats, odlats och påverkats sedan lång tid tillbaka.

Stigen upp till berget passerar rester efter en fornborg som funnits uppe på bergets hjässa och som härrör från yngre järnåldern.

På sandfältet nedanför berget ligger en hällkista från yngre stenåldern.

Fiskeplatsen med Krivareboden från 1700-talet, används än idag av ålfiskare.

Torvtrampen nära naturum är från 1800-talet. Den användes till att producera bränsle av den torv som bröts i Mossen.

Vid bergets fot finns enstaka rester efter stenbrytning från sekelskiftet.

Större delen av skogen har växt upp under 1900-talet efter det att betet upphörde i området. I början av 1800-talet var detta till stora delar ett öppet beteslandskap.

Idag har betesdjur återinförts i stora delar av området, särskilt på hedar och ängar men också i skogen. Även mekanisk röjning görs för att motverka igenväxningen och hålla markerna öppna.