Tåkern rankas idag som Nordeuropas förnämsta fågelsjö. Omgivningarna hyser också en fin flora med många orkidéer. Det finns fyra besöksområden vid sjön med fågeltorn och vandringsleder.
Grågås med ungar.
Foto: Lars Gezelius
Tåkern bildades när sjön avsnördes från det salta Yoldiahavet för ca 10 000 år sedan. Under 1800-talet sänktes många sjöar för att få ny åker- och betesmark. Tåkern sänktes 1842-44 med 1,7 meter. Det blev startskottet för fågelsjön Tåkern. Vattendjupet blev efter sänkningen endast 0,8 meter. Vassarna runt sjön började breda ut sig och strandängarna runt sjön var välbetade. Tåkerns epok som fågelsjö hade börjat, och som sådan är sjön således inte äldre än 165 år. Tåkern är en av Nordeuropas mest betydelsefulla häcknings- och rastplatser för många fågelarter.
Under årens lopp har ca 270 fågelarter setts vid sjön och drygt ett hundratal arter häckar här, t ex svarttärna, rördrom, brun kärrhök och trastsångare. Vid Tåkern finns Nordeuropas största vassområde och arealen motsvarar ca 2400 fotbollsplaner. Tåkerns strandängar omfattar drygt 450 ha och har skapats genom att de sedan sjösänkningen 1844 hävdats genom bete eller slåtter. Strandängarna är så kallade kalkfuktängar med en mycket artrik flora. Här finns majvivor och orkidéer, tex flugblomster, ängsnycklar och honungsblomster. För att bevara strandängarnas mångfald och förhindra igenväxning är det viktigt att de ständigt hävdas genom bete eller slåtter. Det krävs stora insatser för att upprätthålla Tåkerns kulturskapade naturvärden. En del av skötseln bekostas av Tåkernfonden.
För att inte störa fåglarnas häckning är det förbjudet att vistas inom reservatet under tiden 1/4-30/6. Särskilt markerade vägar, besöksområden och vandringsleder är undantagna från förbudet.
Nu bygger vi naturum Tåkern vid besöksområdet Glänås. Läs mer här!