Sturefors

Ekhagmarken i norra delen av Sturefors naturreservat. Foto: Henry Stahre

Från de öppna och betade ekhagarna kan du se Sturefors 1700-tals slott, just där Stångån och Kinda kanal rinner ut i Ärlången. Sturefors naturreservat, som är en del av det anrika slottets marker, tillhör länets allra värdefullaste ekmiljöer.

Sturefors naturreservat karaktäriseras av öppna betesmarker, ekhagar och ädellövskog i ett odlingslandskap med mycket gamla anor. Reservatet ligger längs sjön Ärlångens nordvästra strand. Här finns ett av eklandskapets största sammanhängande ekområden.

Just där Stångån och Kinda kanal rinner ut i Ärlången ligger Sturefors slott. Förr utnyttjandes forsarna till kvarndrift, nu finns här ett kraftverk och en av Kinda kanals slussar. Från reservatets södra del ser man slottsparken och den vackra gula slottsbyggnaden från början av 1700-talet.

Fältskiktet är i skogspartierna i huvudsak av örtrik typ med dominerande lundgröe, liljekonvalj, hässlebrodd samt vit- och blåsippa. På torr mark dominerar piprör och på berghällarna är tulkört vanlig. Lundfloran är väl utbildad i de brantare partierna med trolldruva, vippärt, vårärt, lungört, sårläka och underviol. Sällsynt förekommer även lundbräsma, desmeknopp och långsvingel.

I de öppna hagmarkerna finns bitvis en värdefull hagmarksflora med bland annat brudbröd, darrgräs, gullviva, hirsstarr, jungfrulin, knägräs, prästkrage, skogsnäva, smörboll, svinrot, ängsskära, ängsvädd, vårbrodd, stor blåklocka, gökärt och grönvit nattviol. En del partier i hagmarken är gödselpåverkade med arter som brännässla, hundkex, veke/knapptåg och älggräs.

Ek dominerar i trädskiktet med inslag av många andra trädslag bland annat asp, lönn, lind, sälg, körsbär, rönn, vildapel och enstaka granar och tallar. Buskskiktet är rikt och domineras av hassel men även till exempel skogstry, nypon, olvon, en och hagtorn förekommer.

I reservatet finns säkert fler än 100 ekar med en diameter större än en meter. Lavfloran är mycket värdefull på de gamla ekarna med flera rödlistade arter, här finns bland annat ekspik, gammelekslav, grå skärelav, skuggorangelav, brun nållav, gul dropplav, sotlav, rostfläck och gulpudrad spiklav. 

I reservatet finns en av länets största förekomster av lunglav, framför allt i områdets östvända branter där den gärna växer på gamla, långsamt växande, mossklädda lönnar. I samma miljö finns även grynig filtlav, traslav och bårdlav.

På träd och lodytor finns en rik mossflora med porella sp., fjädermossa, piskbaronmossa, fällmossa och allémossa. På senvuxna ekar finns gulpudrad spiklav, ärgspik och på enstaka träd ekpricklav bland annat i en brant i västra delen av reservatet. I samma brant finns oxtungsvamp. Gammelekslav och grå skärelav finns i liknande miljö i det nordöstra skogsområdet.

Reservatets grova, murkna och ihåliga ekar tillsammans med grova aspar, granar, tallar och andra trädslag samt grov död ved av olika trädslag skapar förutsättningar för ett mycket rikt insektsliv. I området finns bland annat läderbagge, ekoxe, mulmknäppare, skeppsvarvsfluga, stekelbock, gulröd smalhalsbock, träjordmyra och ett flertal mycket sällsynta grävsteklar.

Fågelfaunan är art- och individrik med förekomst av bland annat mindre hackspett, stenknäck, gröngöling, kattuggla och skogsduva.Reservatet utgjorde den sista kända häckningsplatsen för mellanspett i landet. Den sista häckningen skedde 1981 och den sista observationen inom området gjordes i feb­ruari 1982.

 

Sturefors naturreservat. Foto: Henry Stahre

Mer information:
Foton
Regler för allmänheten pdf (13 kb)
Beslutsdokument pdf (43 kb)
Skötselplan pdf (0,1 Mb)


Förvaltare

Länsstyrelsen i Östergötland
581 86 Linköping

 


Besöksklass 2-stjärnig

Detta område har
vissa anordningar för
dig som besökare.

Vandra, cykla, bada...?
Karta för den friluftsintresserade.
Klicka på bilden!

Guidningar i Östergötland 2016