Östergötland - eklänet 

Många århundraden av brukande och generationer av markägare har format de eklandskap och jätteträd vi ser idag. Natur- och kulturvärdena i Östergötlands eklandskap är av både nationellt och internationellt hög klass. Ekmiljöerna har också stora rekreationsvärden. Länets ekmiljöer är för många en symbol för kvalitèerna i Östergötlands odlingslandskap.

Solberga ekhagar i Mjölby. Foto: Jens Johannesson

 

Ekens biologiska mångfald

Beskrivningar av länets eklandskap

Värdetrakter för ädellöv i Östergötland

Projektet Levande eklandskap

Kunskap

Ett omfattande inventeringsarbete har genomförts under de senaste 20 åren som tydliggjort och förstärkt Östergötlands betydelse som eklän. Samtliga värdefulla ekmiljöer i hela länet har kartlagts parallellt med särskilda inventeringar av hotade arter och en heltäckande kartering av grova träd. Den stora kunskapen är ett mycket bra underlag i det fortsatta bevarandearbetet. Inventeringarna visar att vi har ca 18 000 ha värdefulla ekmiljöer i länet. Mer än 33 000 grova ekar har kartlagts.

Skötsel

Östergötlands värdefulla ekmiljöer finns både i skogsmark och i odlingslandskapet. Värdena i ekmiljöerna är till stora delar beroende av hävd i form av betesdjur och att igenväxning motverkas. En stor del av de grova värdefulla ekarna står idag i igenväxta marker eller i marker där hävden och skötseln har upphört eller är för svag.

Historia

Ungefär en fjärdedel av den areal ekmiljöer som fanns på 1700-talet finns kvar i de områden som idag är klassade som värdetrakter i Östergötland. Detta är en närmast unikt hög siffra för trädbärande miljöer i både Sverige och Västeuropa. Ekmiljöerna är dock ofta små och utspridda vilket försvårar den långsiktiga ekologiska funktionaliteten och avsaknaden av hävd gör att arealen riskerar att kraftigt minska. För ett stort antal hotade växt- och djurarter bundna till ek är dagens hävdade ekmiljöer för små och fragmenterade för att klara långsiktig överlevnad. Den framtida skötseln är således avgörande för eklandskapet och dess växters och djurs långsiktiga överlevnad.

 

Ekollon vid Husbyklacken, Söderköping. Foto: Jens Johannesson

Levande eklandskap

Länsstyrelsen har nu fastställt en s.k. regional landskapssstrategi för Östergötlands eklandskap. Regeringen gav 2006 sju länsstyrelser i uppdrag att utveckla regionala landskapsstrategier med utgångspunkt i miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Östergötlands landskapsstrategi behandlar länets eklandskap och har fått namnet Levande eklandskap.

Eklandskap i den fysiska planeringen

Planering i eklandskap kräver goda kunskaper om både ekmiljöernas värden, deras skötselbehov, traditionell planering och samspelet mellan människor, natur och betesdjur. Kultur- och samhällsbyggnadsenheten och Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen Östergötland har därför tagit fram en rapport om eklandskapet i den fysiska planeringen, förhoppningen är att den ska öka kunskaperna och bidra till vägledning inom området. Rapporten utgör en del av landskapsstrategin för Östergötlands eklandskap, som ska genomföras mellan 2008 och 2015.

I rapporten presenteras, utifrån de olika planeringsskedena, förslag och exempel på hur den fysiska planeringen kan vara ett medel för att bevara, utveckla och synliggöra eklandskapet. Det ges även fördjupade beskrivningar för ett antal områden där mer kunskap har varit speciellt efterfrågad till exempel detaljhänsyn vid uppväxta ekmiljöer, skötselaspekter och kompensationsåtgärder. Goda exempel presenteras fortlöpande i rapporten.

I rapporten konstateras att eklandskapet kan ge tydliga mervärden i planeringen. Det kan bland annat erbjuda attraktiva boendemiljöer med god tillgång till rekreationsytor, samtidigt som det kan bidra till stadens och landsbygdens ekologiska struktur.

 

Mer info om ekmiljöer