Dricksvatten från Vättern – Vätternvattenprojektet

Flera kommuner i Örebro län har eller riskerar att få problem med kvalitén på sitt dricksvatten och många saknar reservvatten. Därför har kommunerna Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro gått samman i en gemensam lösning. I framtiden kommer kommunerna att ta sitt dricksvatten från Vättern.
Vatten och strandremsa

Arbetet med att utreda Vättern som dricksvattentäkt har pågått sedan 2008 och flertalet analyser och utredningar har genomförts. Planen är att borra en fyra mil lång bergtunnel som ska transportera vattnet från Vättern till Närkeslätten. Länsstyrelsen i Örebro län har varit med från start som samordnare för arbetet.

Kommunerna bildar ett gemensamt bolag

Hösten 2017 tog kommunerna Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro beslut att bilda ett gemensamt bolag för att driva arbetet vidare. I samband med att kommunerna bildar bolag lämnar Länsstyrelsen projektet.

Dricksvatten för framtiden

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Kommunerna sitt dricksvatten huvudsakligen från ytvattentäkter som sjöar eller åar. Klimatförändringar, städernas utbredning, läckage från jord- och skogsbruk med mera ökar risken för en försämrad vattenkvalitet i vattentäkterna. Redan idag är det tidvis problem med vattenkvaliteten i bland annat Svartån. Många kommuner saknar också en reservvattentäkt, ifall den ordinarie vattentäkten blir otjänlig.  

Vättern är en av Sveriges djupaste och klaraste sjöar och med bra vattenkvalitet. Det gör Vättern mycket lämplig som huvudvattentäkt till kommunerna i Örebro län. Tanken är att behålla några av de nuvarande vattentäkterna som reservvatten. På så vis får kommunerna det robusta system som saknas idag.

Hand håller glas med vatten
Rent dricksvatten, en livsviktig resurs. Foto: Mostphotos

Fyra mil lång bergtunnel och ett nytt vattenverk

Vättern ligger högre än Närkeslätten, Hjälmaren och Mälaren. Men mellan Vättern och Närkeslätten finns en höjdrygg som ligger ännu högre. En borrad bergtunnel har efter flertalet tekniska utredningar visat sig vara den bästa lösningen för vattnets infrastruktur.

En bergtunnel är en säker och klimatsmart lösning med lång livslängd. Tunneln kommer sträcka sig knappt fyra mil genom en kärna av i huvudsak granit. Provborrningar har visat att berget är hårt och stabilt. Bergtunnelns naturliga självfall gör att vattnet inte behöver pumpas över höjdryggen. Den förhållandevis höga investeringskostnaden kompenseras därmed av låga driftskostnader. Kapaciteten i tunneln räcker för att försörja fler än hela länets nuvarande befolkning.

Planen är att bygga ett nytt vattenverk utanför Hallsberg och att vattnet transporteras därifrån via ledningar ut till kommunerna.

Processen i arbetet framöver

I och med kommunernas beslut startar en formell process med bolagsbildning och att ansöka om tillstånd (Fas 1). Det kommer bland annat att krävas miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsansökan till mark- och miljödomstolen. Ett arbete som förväntas ta omkring sex år.

Därefter ska tunnlar, vattenverk och ledningar byggas (Fas 2). Innan bygget kan starta krävs ett igångsättningsbeslut.

I den tredje fasen, slutfasen, ska allt sättas i drift. Kommunernas målsättning är invånarna har Vätternvatten i sina kranar år 2030.  

Vad kommer det att kosta?

Enligt beräkningar blir den totala kostnaden omkring 3,3 miljarder kronor. Det omfattar tunnel, nytt vattenverk och gemensamma ledningar. Utslaget på de som ska använda vattnet handlar det om cirka 145 kronor extra i månaden för ett normalstort hushåll.

Projektorganisation

Fram till bolagsbildning leds arbetet av en styrgrupp som består av kommunalråd från respektive kommun med Länsstyrelsen som sammankallande. Det finns även en arbetsgrupp med sakkunniga tjänstemän från kommuner och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen samordnar projektet fram till bolagsbildning.

Frågor och svar om Vätternvattenprojektet

Hur kommer kostnaderna att fördelas mellan kommunerna?

Fram till bolagsbildning finansieras projektet i huvudsak av deltagande kommuner. Fördelning av kostnader mellan kommunerna baseras på befolkningsmängd och fördelas på samtliga boende i kommunerna. Örebro kommun kommer därför att ta den största kostnaden.

Hur påverkas kostnaden för Vätternvattenprojektet i och med att tre kommuner valde att inte gå vidare med att bilda bolag? Kostnaderna ska nu fördelas på fem kommuner, istället för åtta.

Att tre kommuner valde att inte gå vidare i processen påverkar inte övriga kommuner nämnvärt. Den totala kostnaden förväntas till och med att bli lägre, eftersom planerade vattenledningar till norra länet inte behöver byggas. Kostnaden per hushåll förväntas bli minimalt högre. 

Varför ska vi ta dricksvatten från Vättern? Vårt dricksvatten är väl bra som det är?

Vatten är vårt viktigaste livsmedel och det behöver finnas dricksvatten även för framtida generationer. Idag har kommunerna problem med sitt dricksvatten – dagens vattentäkter är inte tillräckliga för framtiden och i kommunerna saknas reservvattentäkter utifall något oförutsett händer.

Vattenkvalitén är väldigt blandad i olika delar av länet. I de höglänta områdena är det problem med försurning på grund av försurade nedfall från förbränning och i de låglänta områdena är det problem med övergödning.

Klimatförändringar gör att vi riskerar att få ett mer extremt väder med både översvämningar och långa perioder utan nederbörd. Det gör det svårare att säkerställa hög kvalitet på dricksvattnet i framtiden. Dessutom är regionen expansiv och det krävs en långsiktigt hållbar vattenförsörjning.

Varför välja Vättern?

Vättern är en av Sveriges djupaste och klaraste sjöar med:

  • en stor vattenvolym
  • klart, näringsfattigt och ofärgat vatten
  • liten påverkan från klimatförändring
  • mycket låga, knappt detekterbara, halter av miljögifter i vattnet.

Varför behövs ett gemensamt bolag?

Fördelarna är många med ett gemensamt bolag, inte minst ekonomiska. Detta gäller framför allt de mindre kommuner som själva inte skulle ha råd med investeringen. Ett gemensamt bolag innebär också ökad kompetensförsörjning.

Varför en bergtunnel? Finns det inte andra alternativ?

Genom åren som projektet pågått har flera alternativ noga undersökts och utretts. Resultaten av dessa undersökningen har kommit fram till att en borrad bergtunnel, från Vättern till Hallsberg, är den bästa lösningen, bland annat därför att:

  • Tunneln får ett naturligt självfall. Det gör att vattnet inte behöver pumpas, vilket i sin tur minskar driftskostnaderna.
  • Kapaciteten i tunneln räcker för att försörja fler än hela länets nuvarande befolkning.
  • En borrad tunnel är klimatsmart lösning.

Kommer bergtunneln som ska borras bli en ny Hallandsåstunnel?

Den borrade bergtunneln går inte att jämföra med Hallandsåstunneln som började byggas i Skåne 1992. Berget som det ska borras i är, till skillnad från Hallandsåsen, hårt och stabilt med en huvudsaklig kärna av granit. Flertalet provborrningar och tekniska utredningar har gjorts.  

Räcker Vätterns vatten till kommunerna i Örebro län?

Vättern är Sveriges näst största sjö, både till yta (1 893 km²) och volym (77,6 km³). Det medför att sjön har en mycket stor vattenmängd. Det vatten som kommunerna kommer att ta från sjön kommer inte att synas med blotta ögat.

Räkneexempel: Om man antar att tillrinningen till Vättern är 0 under ett år så motsvarar det nya uttaget (870 l/s) en sänkning av Vätterns nivå på cirka 1,4 centimeter.

Vad händer med våra nuvarande vattentäkter?

Några av nuvarande vattenverk kommer att finnas kvar och utgöra reservvattentäkter för hela systemet. Idag saknas kommunerna reservvatten. Kommunerna får därmed ett mer robust system, med både dricksvatten av god kvalitet och reservvatten.  

Varför satsar man inte på att göra Svartån bättre genom att skärpa kraven på jordbruken?

Tyvärr räcker det inte med att skärpa kraven på jordbruken. Kommunerna kommer fortfarande att stå utan reservvatten och inte ha beredskap för klimatförändringar och en växande befolkning.