Åtgärdsprogram för hotade arter
Cirka fem procent av Sveriges djur- och växtarter är så hotade att de riskerar att dö ut. Deras livsmiljöer har påverkats av att bl.a. jordbruk, skogsbruk och fiske har rationaliserats. Annan exploatering samt miljögifter är andra orsaker till att arter gått starkt tillbaka. En storsatsning för att bevara dem och deras livsmiljöer görs genom upprättandet av speciella åtgärdsprogram.
Asknätfjärilen är en art som vi i Örebro har nationellt ansvar för. Foto: Claes Eliasson
Arbetet med åtgärdsprogram är en del av arbetet för att klara riksdagens miljökvalitetsmål, som exempelvis Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Till 2015 är målet att andelen arter som lever under hot om utrotning ska minska med 30 %. Åtgärdsprogrammen innebär en nysatsning på skötsel och återskapande av naturmiljöer och de tas fram för arter och biotoper som kräver speciella insatser för att kunna bevaras. Om satsningen lyckas betyder det att arter som är hotade och missgynnade idag får bättre förutsättningar för överlevnad i framtiden.
I arbetet med åtgärdsprogram har Naturvårdsverket tagit länsstyrelserna till hjälp. På varje länsstyrelse har en koordinator anställts som samordnare. Totalt omfattar satsningen 210 åtgärdsprogram och drygt 500 arter. En del program är artspecifika medan andra rör livsmiljöer för flera arter. Fiskeriverket tar fram åtgärdsprogram för hotade fiskarter och flodkräfta.
Länen har tilldelats åtgärdsprogram som de har ett nationellt ansvar för. Det innebär att länsstyrelsen anlitar en författare som skriver åtgärdsprogrammet. Det ska sen remitteras och fastställas av Naturvårdsverket. Den länsstyrelse som har nationellt ansvar för ett åtgärdsprogram ska sen vara pådrivande och se till att de aktörer som åtagit sig uppgifter genomför dem. Ett åtgärdsprogram är tidsbegränsat till ungefär fem år, därefter ska det utvärderas och eventuellt revideras.
Senast uppdaterad: 12/29/2009
Sidansvarig: Henrik Josefsson 019 - 19 39 73