Stripa gruva

Foto på Stripa gruva, gruvan med sovringsverket i förgrunden
Stripa gruva är en unikt välbevarad gruvmiljö från 1900-talet. Men här finns även gruvhål och andra lämningar som visar att gruvbrytningen pågått ända sedan medeltiden. Det som är ovanligt med Stripa gruva är att här finns fortfarande mycket av den maskinella utrustningen kvar i körbart skick.

Välbevarad gruvmiljö från 1900-talet

Gruvmiljön i Stripa vittnar om Bergslagens betydelse för det svenska välfärdssamhällets uppbyggnad under 1900-talet. De byggnader som finns bevarade är i huvudsak från gruvans glansperiod, tiden från 1930 till nedläggningen 1977. Denna period sammanfaller med det som även kallats den högindustriella perioden i svensk samhällshistoria, en period som är underrepresenterad bland skyddade byggnader.

Maskiner i körbart skick

De speciella med Stripa är att här fortsatte anläggningen användas för annan verksamhet även sedan gruvbrytningen upphörde. Detta har gjort att man inte rivit, skrotat och sålt byggnader, anläggningar och maskinutrustningar i samma utsträckning som vid andra nedlagda gruvor i Bergslagen. Ingen annan gruvanläggning från den här perioden kan uppvisa en sådan bevarad helhetsmiljö med gruvhål, underjordsgruvor, gruvlave, anrikningsverk, transportbanor, gruvstuga med mera. Dessutom är stora delar av den maskinella utrustningen fortfarande i körbart skick.

Striparännan

I Stripa finns även många exempel på framåtsyftande teknikutveckling. Stripa gruva var en av de tidigast elektrifierade gruvorna i landet. Här utvecklades därför tidigt maskinell bergborrning men också en ny metod för malmuppfordring. Stripa var också en föregångare vid utvecklingen av anrikningsmetoder, det vill säga bortsortering av mindre metallhaltigt material. Här utvecklades den så kallade Striparännan, ett sjunk- och flytverk som bygger på att mineralkornen sjunker snabbare till botten än gråbergskornen. Striparännan stod som prototyp för många liknande konstruktioner vid flera andra svenska gruvor. Idag finns bara den i Stripa kvar.

Funktionalistisk arkitekturstil

Stripa är ett bra exempel på modernistisk industriarkitektur. De monumentala huskropparna av betong genomkorsas av bandtunnlar i en funktionell enkelhet. Arkitektoniskt präglas anläggningen på ett tydligt sätt av funktionalismens formspråk med geometriska enkla grundformer och släta fasadytor med rader av enhetliga fönsterband.

Unik kulturmiljö

Stripa gruva är en sällsynt välbevarad och innehållsrik gruvanläggning. Den är med sitt stora teknikhistoriska värde en kulturmiljö utan motsvarighet i landet. Utöver gruvanläggningen i sig finns i Stripa fortfarande ett tydligt samband mellan industrimiljön och det omkringliggande samhället. I omgivningarna finns bostäder som byggts för de som arbetade vid gruvan, liksom gruvpensionat, handelsbod, Folkets hus osv.

Historik

Stripa gruva har varit igång i perioder ändå sedan medeltiden. Belägg för gruvdrift finns redan från 1400-talet, 1448-1470. Det är möjligt att man brutit i mindre skala redan på 1300-talet.
Sedan fortsätter området i Stripa att brytas under århundradena som kommer. Under 1500-talet var gruvan igång under perioder och bland annat Gustav Vasa och Erik XIV uppmanar borgarna att återuppta gruvdriften eftersom malmen i Stripa lämpar sig så bra för tillverkning av kanoner.
Det finns flera äldre kartor bevarade men de äldsta är från 1800-talet och då har området redan ändrat sig mycket från den första tiden. Andra hälften av 1800-talet är en uppgångsperiod för Stripa och stora rationaliseringar görs och man var väldigt tidigt med elektricitet.
Det är en kort historik men det finns mycket mer att berätta om Stripa gruva.

Vägbeskrivning

Åk väg 50 norrut från Örebro till Guldsmedshyttan. Vid rondellen åker du västerut och följer sedan vägen tills du kommer till en trevägskorsning vid en rödmålad byggnad. Där tar du höger och på vänster sida kommer du då ha det stora gruvhålet. Följ vägen så kommer du fram till de stora byggnaderna vid Stripa.

Karta över Stripa gruva. Från 1847.

 Fakta Stripa gruva

 

Stripa gruva är skyddad som byggnadsminne.

Skyddat år: 2006

Ägare: Stripa Kultur och Utveckling AB (Skuab)

 Ladda ner byggnadsminnesbeslut (pdf 77 kB)

Fornlämningsnr: Linde 131 (länk till Fornsök)

Fornlämning
Gruvhålen, gråbergsvarpen och övriga lämningar efter den äldre gruvbrytningen utgör en fast fornlämning och skyddas av kulturminneslagen (SFS 1988:950). Det är enligt denna lag förbjudet att ändra eller skada en fornlämning.

 Script Editor

Om kartan inte visas i fönstret ovan, klicka på denna länk till Sveriges länskarta