Höga dioxinhalter i sik från Vättern

Sik från Vättern kan innehålla högre halter av dioxiner och PCB än vad som är tillåtet enligt gränsvärdet för livsmedel. Det konstaterar länsstyrelserna runt Vättern i en gemensam skrivelse till yrkesfiskarna.
Den som fångar och säljer sik från Vättern måste kunna visa att just den fisk som är till försäljning inte innehåller för höga halter av dioxiner.
Samma sak gäller sedan tidigare för sik från Vänern.
Sik. Foto: Camilla Zilo, Länsstyrelsen i Jönköpings län

Sommaren 2013 meddelade Livsmedelsverket att deras analyser av sik fångad i Vättern visade att vissa fiskar innehöll högre halter av dioxiner och PCB än vad som är tillåtet enligt EU:s gränsvärden för livsmedel. Sådan sik får inte säljas för konsumtion enligt lagstiftningen.

Länsstyrelserna i Jönköpings, Västra Götalands, Örebro och Östergötlands län fick del av Livsmedelsverkets dataunderlag och beslutade om en mer genomgripande undersökning i form av ytterligare provfiske och kompletterande analyser.

Länsstyrelserna har gjort sin bedömning tillsammans med Sötvattenlaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Resultatet av undersökningen bekräftar att halterna av dioxin och PCB i vissa fiskar överskrider gränsvärdena, men att variationen är stor mellan olika individer. Det går inte att förutsäga om en fisk har lägre eller högre halt än gränsvärdet utifrån fiskens storlek eller var i Vättern den är fångad.

Länsstyrelserna har informerat yrkesfiskarna runt Vättern om resultatet av undersökningen och påtalat att det är den som först sätter ett livsmedel på marknaden som ansvarar för att livsmedlet är säkert att konsumera och märkt på rätt sätt. Den som saluför sik från Vättern eller Vänern måste alltså försäkra sig om och kunna visa att fiskens dioxinhalt är lägre än gränsvärdet.

Den som själv fiskar och äter sik från dessa sjöar bör ta del av och följa Livsmedelsverkets kostrekommendationer.  

Fakta

Vissa fiskarter får säljas i Sverige trots att dioxinhalten är högre än EU:s gränsvärde. Det beror på att Sverige har ett särskilt undantag för vissa inhemska fiskar: strömming/sill, vildfångad lax, öring och röding från Östersjöområdet och från Vänern och Vättern. Sik omfattas alltså inte i detta undantag.

Länsstyrelsen har ansvar för kontroll av livsmedel i primärproduktionen, det vill säga yrkesfiskarna.  

Kommunerna har ansvar för kontrollen i butiker och i förädling, till exempel rökerier.

Läs mer om dioxiner och PCB på Livsmedelsverkets webbplats.

Läs mer om kostråd om fisk på Livsmedelsverkets webbplats.

Läs länsstyrelsernas skrivelse till yrkesfiskarna.