Dålig kartläggning av drivmedel till reservkraft för samhällsviktiga verksamheter när elen slås ut. Bristande kunskaper om social oro när allvarliga händelser inträffar.
Det är två av bristerna som måste förbättras i länets krisberedskap enligt Länsstyrelsens Risk- och sårbarhetsanalys som nu lämnats över till regeringen.
I den årliga risk- och sårbarhetsanalysen bedömer Länsstyrelsen vilka risker och hot länet står inför den närmaste framtiden och förmågan att hantera dem. Klimateffekten har de senaste åren gjort att extremvädersituationer kommit högt upp på listan över sannolika händelser. Hit hör värmeböljor med risker att svaga och äldre utsätts för fara, eller kraftiga skyfall med stora översvämningsproblem.
I förhållande till allvarliga konsekvenser är det dock två händelser som utgör störst risk i Örebro län: Utsläpp av farliga anläggningar/farligt gods respektive störningar av elektroniska kommunikationer (el/tele/bredband).
När det gäller länets krisberedskap så ser Länsstyrelsen två viktiga områden som den samlade krisberedskapen i länet behöver förbättra. Beredskap för att hantera social oro vid allvarliga händelser och kontroll och kartläggning över reservkraft när el eller datakommunikation slås ut.
– Sannolika händelser som stormar och skyfall kan slå ut tillgång till el och drivmedel, säger Maria Nordqvist, utredare inom information och krisberedskap vid Länsstyrelsen i Örebro län. Vi har nu uppmärksammat att behov av stationära och mobila reservelverk till samhällsviktig verksamhet inte är kartlagt i länet.
– Det finns heller inte någon plan för hur anskaffning och fördelning av mobila reservelverk ska gå till eller vilken kapacitet kommunerna har för att serva och underhålla reservelverken. Drivmedelsförsörjningen av reservelverken är heller inte planerad eller säkerställd.
När det gäller beredskapen inom social oro, kommer Länsstyrelsen nu att arbeta för att öka kunskaperna i länet om risker av social karaktär.
För mer info: Länsstyrelsens utredare inom risk- och sårbarhetsanalys Maria Nordqvist, 019-19 30 56. Risk- och sårbarhetsanalys kan läsas i sin helhet här.
Hela Risk och sårbarhetsanalysen här