Järleån

Naturreservatet Järleån omfattar en sex kilometer lång sträcka av Järleåns dalgång. Ån har till stor del kvar sitt naturliga lopp med en av länets mäktigaste forssträckor – Långforsen.

Framtiden för dammen vid Järle kvarn

Kraftverket och regleringen vid Järle kvarndamm saknar de tillstånd som lagstiftningen i dag kräver. Naturvårdsverket, som äger dammen, har tagit fram ett förslag på hur området kan se ut i framtiden. Förslaget är att dammluckorna tas bort och forsen återskapas. Järle kvarn kommer även fortsättningsvis vara en vacker plats att besöka. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på Naturvårdsverkets hemsida om Järle kvarn

Gammal dalgång

Järleåns dalgång är ursprungligen formad i en deformationszon i bergrunden. När den senaste inlandsisen smälte undan låg nästan hela dalgången under havets yta. Då avsattes mäktiga lager av grus, sand och lera i dalgångens botten. Genom dessa lager letar sig Järleån fram idag. På lagren av grus, sand och lera har människan odlat och idag betar kor här. I de mer otillgängliga branterna och ravinerna finns lövskog och blandskog.

Växt- och djurliv

Tack vare de finkorniga och näringsrika jordarterna är växtligheten artrik. Det märks bl a i det stora antalet olika lövträd. I de delar av reservatet som förr nyttjades för slåtter och bete, växer mest gråal och ask. Där finns enstaka mycket gamla och grova askar och björkar kvar från slåttertiden. Ett annat vanligt träd längs Järleån är hägg, som blommar tidigt på våren.

Växtligheten är frodig. Bland de ovanligare växterna kan nämnas tibast, vätteros, lungört och skavfräken. På våren blommar vitsippan rikligt i lövskogarna och under sommaren är det smörbollen man särskilt lägger märke till bland de blommande växterna.

Fåglar som trivs i reservatet är knipa, storskrake, strömstare och forsärla. Vissa år ses kungsfiskare. Bäver är vanlig och på senare år har utter åter setts i Järleån.

Långforsen

Långforsen är en mäktig upplevelse under perioder med högvatten. Under vårfloden har den som högst vattenflöde, men även efter en regnig period senare på året kan stora mängder vatten kasta sig ner genom forssträckan.

Levande geologi

Det rinnande vattnets påverkan på landformerna är märkbart vid Järleån. I åns yttersvängar urholkas fortfarande stranden och skred uppkommer. Då glider delar av stranden ut i ån med träd och allt och helt vegetationsfria ytor, ”skredärr”, bildas. I åns innersvängar däremot avlagras grus, sand och finkornigare material, och nya landområden byggs upp av dessa ”svämsediment”.

Gammal bruksdrift

Redan i mitten av 1500-talet fanns en hytta vid Järleån. De följande århundradena blev Järleåns dalgång det viktigaste centrat för järnförädling i Noraskogs bergslag med hyttor och hammare vid tre olika dammar. Järnhanteringen i området pågick ända in på 1920-talet, men nu återstår endast ruiner av byggnaderna samt slagghögar och andra lämningar. Järle kvarn, som drevs ända in på 1970-talet, finns bevarad i ursprungligt skick.

När ska man besöka Järleån?

Tidigt på våren är forsen som mäktigast. Senare på våren och på försommaren är blomsterprakten värd att se och fågelsången når sin kulmen. Vid Järleån finns flera rastplatser för en picnick.

Vägbeskrivning

Ta av från riksväg 50 mot Yxe, strax norr om Noraavfarten. I Yxe, åk mot Hammarby. Reservatet ligger efter vägen. Parkerar gör man bäst vid andra parkeringen.

Tillgänglighet

Delar av Järleåns naturreservat är mycket kuperat med branta stigar och trappor. Vid parkeringen söder om Järle kvarn är det däremot nära till vattnet och den gamla bruksmiljön. Här finns även en rastplats med tillgängliga rastbord och dass.

I reservatet är det inte tillåtet att:

  • skada mark och växtlighet
  • plocka blommor
  • störa djurlivet
  • ta med okopplad hund
  • göra upp eld annat än på anvisad plats
  • fiska
  • tälta
  • ställa upp husvagn
  • köra motorbåt
  • köra motorfordon eller parkera annat än på p-platserna

 

Om kartan inte visas i fönstret ovan, klicka på denna länk till Sveriges länskarta

 Hitta till naturreservatet Järleån


 

 

 Fakta

Bildat år: 1976

Areal: 105 ha

Markägare: Naturvårdsverket samt enskilda

Förvaltare: Länsstyrelsen

Reservatsbildare: Länsstyrelsen

 Beslut och skötselplan (pdf 4342 kB)

 Teckentolkad information

Länk till teckentolkad film om Järleån

 

 

Upptäck Järleån!

Ge dig ut på utflykt bland vattendragets natur- och kulturvärden. I denna broschyr får du veta vilka smultronställen du kan hitta utmed hela Järleån.

Broschyren Smultronställen längs Järleån

 


Strömstaren (Cinclus cinclus) är en övervintrande fågel som trivs bäst i närheten av vattendrag. Foto: Per Wedholm.