Ekåsen

Ekåsen i Lekebergs kommun ligger i Närkeslättens drumlinlandskap. I naturreservatet växer många jätteekar. Den vida utsikten över det omgivande landskapet och Kilsbergens blånande horisont i nordväst ger en vacker naturupplevelse.

Gammalt eklandskap med rikt växt- och djurliv

På Ekåsen växer mäktiga gamla ekar som är 250–500 år gamla. Många olika arter behöver ekarna för att kunna leva, söka föda och hitta boplatser. Den sällsynta läderbaggen finns i flera av Ekåsens ekar. I ekarna bor även skogsduva, spillkråka och kattuggla. Stenknäck och nötkråka trivs i lövträdens kronor. Vid roten av jätteekarna växer oxtungsvamp och korallticka. På de sydligaste betesmarkerna finns bockrot, brudbröd, gullviva, gråfibbla, gökärt, harstarr, rödkämpe samt liten och stor blåklocka. Den grönvita nattviolen och rödblära finns också i reservatet. Länets näst största ek står på Domarbacken. Den är sju meter i omkrets och började växa för cirka 500 år sedan.

Läderbaggen

Läderbaggen (Osmoderma eremita) är en skalbagge som hotas av brist på gamla ekar. Den lever i gamla ekar som är murkna och ihåliga inuti. Där kan man hitta ytterligare 20–30 arter av mycket sällsynta smådjur, som alla är beroende av att gamla ekar får leva kvar i tillräckligt antal. Läderbaggen lever huvuddelen av sitt liv som larv i den så kallade mulmen, det lösa innanmätet i murkna ekar. Den är larv i cirka tre år, för att sedan förpuppas. I månadsskiftet juli–augusti kryper de färdiga skalbaggarna fram. Läderbaggen är 3 cm lång och brunfärgad. Normalt kryper den sävligt omkring på de ihåliga ekarna och är mest aktiv i skymningen. Den är trivs bäst i värme, och för att den ska ge sig ut på en flygtur krävs ljumma sommarkvällar.

Stort förhistoriskt gravfält

Människan har funnits sedan yngre stenåldern i området. Flera stenyxor har hittats. Stensträngar, röjningsrösen och husgrunder visar att människor under årtusenden har levt och arbetat inom reservatsområdet. På krönet av drumlinen finns två gravfält med sammanlagt 140 gravar. Det norra gravfältet, Domarbacken, är från äldre järnålder och det södra, Vilsta, är från yngre järnålder. Ännu ett gravfält med 25 gravar från äldre järnålder finns i reservatets östra del. Norr om detta gravfält går en hålväg. Det är en ridstig som genom lång användning har nötts ner och ser ut som skålade rännor i marken. I sydvästra delen av reservatet finns det en varggrop där vargar sägs ha fångats. Läs mer om kulturlämningarna Domarbacken och Vilsta ör.

Vägbeskrivning

Från Hackvads kyrka, åk norrut 200 meter. Ta höger i vägkors, fortsätt 900 meter. Skylt till reservatet, som ligger på vänster sida.

I reservatet är det inte tillåtet att:

  • göra åverkan på markytan
  • störa djurlivet
  • plocka blommor, vedlevande lavar eller svampar, eller på annat sätt genom plockning eller uppgrävning skada växtligheten
  • göra upp eld
  • tälta
  • på ett störande sätt använda radio, bandspelare eller cd-spelare
  • köra motorfordon eller cykla annat än på tillfartsväg till p-plats eller på p-plats
  • sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt, inskrift eller liknande
  • anordna snitslade spår

Översiktskarta

Om kartan inte visas i fönstret ovan, klicka på denna länk till Sveriges länskarta

 

 

 

 

 


 Fakta

Bildat år: 2001

Areal: 48 hektar

Markägare: Enskild

Förvaltare: Länsstyrelsen

Reservatsbildare: Länsstyrelsen

 Beslut och skötselplan (pdf 2087 kB)

 

Faktablad Ekåsen

Ekåsen (pdf) 1,7 MB


Läderbagge (Osmoderma eremita) lever främst i gamla, ihåliga ekar. Den sällsynta skalbaggen är fridlyst i hela landet. Foto: Henrik Josefsson, Länsstyrelsen.

 


Gökärt (Lathyrus linifolius) är en typisk ängsväxt och blommar i maj-juni. Gökärt är beroende av regelbunden bete eller slåtter för att hålla tillbaka andra mer storvuxna grannar. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen.