Viltskador och skyddsjakt 

Vilda djur och fåglar kan orsaka skador på skog, jordbruk och egendom. Skador som uppkommer av djur av jaktbara arter ska i första hand förebyggas genom jakt under den allmänna jakttiden. För vissa arter finns det även möjlighet till skyddsjakt.

Tranor på jordbruksmark
Foto: Johan Månsson

Olika typer av jakt 

Skador av vilt bör i första hand förebyggas genom jakt under allmän jakttid. Den allmänna jakttiden är specifik för varje art och främst anpassad till artens biologi.

För vissa arter finns det en utökad möjlighet till jakt utanför den allmänna jakttiden för att förebygga skador. Då kallar man jakten för skyddsjakt. De flesta situationer där behovet av skyddsjakt är relativt vanligt torde omfattas av bestämmelserna i Jaktförordningens bilaga 4. Viss skyddsjakt kräver tillstånd från Länsstyrelsen eller Naturvårdsverket.  

Tillstånd hos Länsstyrelsen eller Naturvårdsverket?

När det skadegörande viltet generellt är fredat från jakt kan tillstånd för skyddsjakt sökas hos länsstyrelsen utan hinder av fredningen. Blankett finns att ladda ner till höger på sidan.

Om det gäller de fyra stora rovdjuren samt säl, ugglor och rovfåglar är det Naturvårdsverket som prövar tillståndsfrågan, såvida det inte gäller ett enskilt lodjur eller varg som orsakar allvarliga problem. Som allmän förutsättning för att sådan skyddsjakt ska få medges gäller bland annat att det inte får finns någon annan lämplig lösning. Tillstånd får till exempel lämnas för att förhindra allvarlig skada på egendom av olika slag (gröda, boskap, skog med mera).

Fredat vilt

Arter som inte har någon allmän jakttid kallas fredat vilt. En art är också fredad under den tid på året då det inte är allmän jakt på den. Man kan under vissa förutsättningar få ersättning för skador som orsakas av fredat vilt. En grundförutsättning är att man försökt förebygga skadorna. I regel kan man inte få ersättning för skador av arter som har en lång jakttid. Då måste man istället försöka hålla populationerna på en nivå så att skadorna inte blir oacceptabla.   

Lagstiftning och begrepp kring skyddsjakt

Förutom genom jakt kan skador även förebyggas på andra sätt, t ex med utestängning eller skrämsel med olika metoder.

Ofredande

Viltet får inte ofredas och inte heller förföljas annat än vid jakt. Förbudet hindrar dock inte att lämpliga åtgärder vidtas av markinnehavaren i syfte att motverka skador av vilt, om sådana skador inte kan motverkas på annat tillfredsställande sätt (5 § andra stycket jaktlagen).

Allmän jakt

Jakt efter vilt av olika slag är tillåten under de tider av jaktåret (allmänna jakttider) som anges i bilaga 1 till jaktförordningen.

Tillåten skyddsjakt

För att förebygga skador av vilt får jakträttshavare bedriva jakt under de tider och övriga villkor som anges i bilaga 4 till jaktförordningen. Viss skyddsjakt får även ske när stora rovdjur angriper tamdjur (28 § jaktförordningen).

Tillståndsprövad skyddsjakt

Om det behövs för att hindra allvarliga skador får länsstyrelsen i vissa fall ge tillstånd till jakt (23 a och 29 §§ jaktförordningen). Tillstånd avseende stora rovdjur, utom enstaka lodjur, meddelas dock av Naturvårdsverket.

 

 

Kontakta oss

Johanna Wikland
Skador på gröda
Johanna punkt Wikland snabela lansstyrelsen punkt se¤Johanna punkt Wikland snabela lansstyrelsen punkt se
010-2248636
Caroline Lundmark
Skador på tamdjur
caroline punkt lundmark snabela lansstyrelsen punkt se¤caroline punkt lundmark snabela lansstyrelsen punkt se
010-2248634
Mariana Skoglund
Enhetschef
mariana punkt skoglund snabela lansstyrelsen punkt se¤mariana punkt skoglund snabela lansstyrelsen punkt se
010-2248638