Byggnadsvård 

Byggnadsvård är en del i länsstyrelsens långsiktiga arbete för att bevara våra kulturmiljöer. Arbetet sker till stora delar med hjälp av det statsbidrag som Riksantikvarieämbetet fördelar till länen.

Vem ansvarar för kulturmiljön?

Kulturmiljövården bygger på att kulturmiljön tillhör oss alla och att även ansvaret för den delas av alla.  Men enskilda fastighetsägare som förvaltar kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer har i praktiken ett större ansvar än andra. För att bebyggelsen ska behålla sitt kulturhistoriska värde är det viktigt att vård, underhåll och ombyggnader sker utifrån de enskilda husens förutsättningar.  Det kan ibland handla om att underhålla en miljö som i övrigt inte fyller någon funktion. I andra fall måste material och hantverksmetoder anpassas efter byggnadens ålder, konstruktion eller stil.

Byggnadsvårdsbidrag

För att stötta ägare och förvaltare i arbetet med att tillvarata kulturmiljövärden finns möjlighet att söka byggnadsvårdsbidrag till det som kallas kulturhistoriskt motiverade kostnader.  Det ”vanliga” underhållet är alltid helt och hållet ägarens ansvar.  Men för att behålla ett speciellt material – t ex ett tegeltak i stället för att lägga plåttak, eller ”onödiga” detaljer som en rik fasaddekor, en speciell panel etc. kan man få bidrag. Bidraget kan sökas av såväl privatpersoner, som kommuner, stiftelser och bolag.

Vad gäller för att få bidraget?

När vi lämnar bidrag ska det vara en ledstjärna i arbetet att tillvarata så mycket som möjligt av originalmaterialet. Arbetet ska utföras med omsorg om hantverksmässighet i material och utförande. Material som måste ersättas med  nytt ska ha samma dimensioner och bearbetas på samma sätt som det som tas bort. Att inte göra mer än vad som verkligen behövs sparar pengar samtidigt som man behåller autenticiteten. En byggnads kulturhistoriska värde är delvis kopplat till ursprungligt utförande, vilket minskar när originaldelar tas bort.

Tänk inte bara ”gamla hus”

För många är ”kulturhistoriska hus” detsamma som ”gamla hus” och helst gamla timmerhus, men så behöver det inte vara. Även hus från 1900-talets första hälft är idag en del av vår kulturhistoria och man kan söka stöd för att bevara karaktär och detaljer som är väsentliga. Ett exempel på sådana byggnader är entréer till idrottsanläggningar.   

Överloppsbyggnader

Många av de byggnader Länsstyrelsen ger bidrag till tillhör lantbrukets ”överloppsbyggnader” - lador, bodar, härbren och gamla logar m.m., som inte längre har någon egentlig användning. På landsbygden är de en väsentlig del av vardagslandskapet och kulturmiljön.  De berättar mycket om hur en gård har använts, om markanvändningen och djuren, men också om människorna som bott och bor på gården. För att inte förlora denna dimension av landskapet finns det anledning att bevara och underhålla överloppsbyggnader.

Prioritering av ansökningarna

Medlen är begränsade och Länsstyrelsen måste prioritera bland ansökningarna. Omkring 40-50% av ansökningarna brukar kunna bifallas i varierande omfattning. Varje ansökan behandlas utifrån ett antal kriterier, bl.a. kulturhistoriskt värde, skyddsform, tillgänglighet, hotbild och långsiktig hållbarhet. Ett första steg i prioriteringen att prioritera de ansökningar som rör de miljöer som ingår i Norrbottens kulturmiljöprogram.

När ska man söka?

Bidraget anslås varje år med ett sista ansökningsdatum, för närvarande 1:a september året innan arbetet är avsett att utföras.

Andra bidrag för byggnadsvård som hanteras av Länsstyrelsen

  • Landsbygdsprogrammets investeringsstöd för kulturhistoriskt värdefulla byggnader - hembygdsgårdar
  • Miljöinvesteringar -återställa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet

 

Kontakta oss

Jeanette Aro
Samhällsplanering och kulturmiljö
Jeanette punkt Aro snabela lansstyrelsen punkt se¤Jeanette punkt Aro snabela lansstyrelsen punkt se
010-2255234
Agneta Rehnberg
Samhällsplanering och kulturmiljö
Agneta punkt Rehnberg snabela lansstyrelsen punkt se¤Agneta punkt Rehnberg snabela lansstyrelsen punkt se
010-2255412