Miljögifter i matfisk 

Matfisk är den största källan till exponering för kvicksilver som vi utsätts för. I samarbete med Vattenråden i Norrbotten har vi samlat in matfisk från olika sjöar och vattendrag för att analysera kvicksilverhalterna. I havet är det förhöjda halter av dioxiner och PCB i feta fiskar som är ett hot mot folkhälsan.

Kvicksilver

Under 2011 genomförde Vattenråden och Länsstyrelsen en mätkampanj av kvicksilver i matfisk i Norrbotten. Fisk är den största källan till exponering för kvicksilver via livsmedel. Det är framförallt insjöfisk som kan ha höga halter av kvicksilver. Undersökningen är därför viktig i ett folkhälsoperspektiv och även för uppföljningen av miljömålen. 

I den senaste studien samlades abborre in från de flesta sjöarna. Från några områden har gädda, öring, sik, harr och gös analyserats. Det är prov på fiskköttet (filén) som undersöks. År 2012 gjorde vi en uppföljning av kvicksilver i gädda i ett antal sjöar som undersökts på 1980- och 1990-talen.

Dioxiner

När det gäller dioxiner och PCB är det framförallt havet som är förorenat och det finns därför kostråd som avser vildfångad laxfisk i Bottenviken. Det gäller alltså även vildfångad havsvandrande lax och öring som simmar upp i Norrbottens laxförande älvar. Livsmedelsverket analyserar matfiskar från havet. Även länsstyrelsen mäter halten i strömming vid ett par lokaler längs kusten, men det sker på ett annat sätt än vad som är standard för matfiskanalyser, eftersom den miljöövervakningen har ett annat syfte (trender i miljön).

 

Barn med abborre.
Fin abborre och stor lycka. Foto: Patrik Olofsson

Både låga och höga kvicksilverhalter

I de allra flesta lokalerna var kvicksilverhalten under gränsvärdet som gäller för livsmedel, det vill säga lägre än 1,0 milligram/kg (mg/kg) som gäller för gädda och 0,5 milligram/kilogram som gäller för övriga arter i studien.

De sjöar och vattendrag som har halter över gränsvärdena ligger i det kustnära området där vi sedan tidigare vet att kvickilverhalterna är förhöjda. Det är gös, abborre och gädda som har halter över gränsvärdet. De lägsta uppmätta halterna påvisades i öring, sik och harr.

Livsmedelsverkets kostråd gäller oavsett vilken kvicksilverhalt som fisken har. Personer som äter egenfångad abborre, gädda, gös eller lake oftare än en gång per vecka, kan få i sig kvicksilvermängder som på sikt kan skada hälsan. För kvinnor försöker bli gravida, är gravida eller ammar, gäller att man inte bör äta fisk som kan innehålla kvicksilver oftare 2-3 gånger per år.

Läs mer i resultatbladet Kvicksilver i matfisk (se länk till höger).

Utökad metallanalys

I några områden ville vattenråden göra en utökad metallanalys i fisklever för att se om det fanns lokal påverkan från skjutfält och industri. Resultaten i denna studie pekar inte på några förhöjda halter i de undersökta områdena, förutom för kopparhalten i sik fångad i Kukkolaforsen som var hög i tre av fem fiskar. 

Under 2012 samlades nya prover på sik från Kukkolaforsen för att ta reda på mer om de förhöjda kopparhalterna i fiskens lever och även undersöka metallhalten i fiskmuskeln. Resultaten tyder på att det är naturliga betingelser som förklarar halterna. I muskel är halterna inte avvikande på något sätt. Kopparhalterna i lever är betydligt högre och det kan bero på att fisken aktivt tar upp och lagrar vissa metaller som den annars kan lida brist på (koppar är livsnödvändigt i lagom mängd). Det kan alltså bero på en mekanism som fisken själv reglerar. Det finns inte så mycket data att jämföra med för sik.

Läs mer i resultatbladet Utökad metallanalys 2011 (se länk till höger).

De vattenråd som omfattades av mätkampanjen var

  • Torneälvens Vattenparlament (VPO1)
  • Sangisälven och Keräsjokis Vattenråd (VRO2)
  • Kalix- och Töreälvens Vattenråd (VRO3)
  • Råne- Luleälvens Vattenråd (VRO4)
  • Fyrkantens Vattenråd (VRO5)
  • Piteälvens Vattenråd (VRO6)
  • Åby-, Byske- och Kågeälvens Vattenråd (VRO7) (delar inom Norrbottens län)
  • Skellefteälvens Vattenråd (VRO 8) (delar inom Norrbottens län)

Kontakta oss

Sara Elfvendahl
Miljöanalysenheten
Sara punkt Elfvendahl snabela lansstyrelsen punkt se¤Sara punkt Elfvendahl snabela lansstyrelsen punkt se
010-2255275

Fina fisken i norr

Vad ska jag tänka på när jag äter fisk fångad i Norrbotten?

Fisk är ett mycket nyttigt livsmedel!

Följ Livsmedelsverkets kostråd

Du ska se upp med rovfiskar som gädda, gös och abborre i insjöar när det gäller kvicksilver.

Se upp med feta fiskar som  strömming, vildfångad lax och öring från Bottenviken när det gäller dioxiner och PCB.

Längre ner hittar du länk till Livsmedelsverkets riktlinjer.

När det gäller dioxiner och PCB är det framförallt havet som är förorenat och det finns därför kostråd som avser vildfångad laxfisk i Bottenviken. Det gäller alltså även vildfångad havsvandrande lax och öring som simmar upp i Norrbottens laxförande älvar.

Vilken matfisk ska jag välja?

Variera mellan olika matfiskar, du behöver inte välja bort någon art helt. Röding är ett bra exempel på matfisk i våra fjällvatten. Rödingen är stationär och fjällvattnen är relativt förskonade från miljögifter. Det är låga halter av kvicksilver i fjällen. Harr och sik har också låga halter kvicksilver jämfört med rovfiskar. Abborre och gädda fångad i havet är också exempel på bra matfisk. De har lägre halter kvicksilver än i insjöarna och lagrar inte in dioxiner som feta fiskar gör. Välj inte bort fisk helt!

 

 

Länkar till vatteråden