Efter stormen Gudrun uppstod ett behov av att veta hur många, var och i vilken grad länets fornlämningar skadats. Den insamlade informationen har nyttjats för att avgöra var och vilka åtgärder som behöver sättas in. Informationsinsamlingen utgör också en dokumentation av skadorna inför framtiden. Totalt har fler än 2000 fornlämningar och kulturhistoriska lämningar besiktigats och drygt 150 har återställts. Inom återställningsarbetet har tre fornlämningar slutundersökts till följd av skadorna.
Undersökning av rotvälta på gravfält i Ormesberga sn.
Foto: Länsstyrelsens arkiv
Inventeringen utfördes i två etapper, dels under hösten 2005 och dels under våren och sommaren 2006. Under sommaren och hösten 2006 påbörjades återställningsarbetena på de fornlämningar som ådragit sig de största skadorna, dessa arbeten har fortsatt under 2007 och kommer att fortsätta även under 2008.
Inför inventeringen gjordes en första gallring av vilka områden som var värst drabbade av stormen. Detta gjordes genom att använda flygfoton som togs dagarna efter stormen och jämföra dessa med spridningskartor från fornminnesregistret. Med hjälp av dessa verktyg kunde vi se vilka områden med stormskador som sammanföll med fornlämningsförekomst. Utifrån detta har vi besökt mer än 2100 fornlämningar varav 915 (42 %) i någon mån har skadats av stormen. 180 av dessa har ansetts vara så allvarligt skadade att de var i behov av återställningsåtgärder.
De flesta skadorna visade sig vara en direkt följd av stormen. Sådana skador kommer från rotvältor, fall och tryckskador från stormfällda träd samt övertäckning av och ris och stammar. Andra skador har uppkommit när man tagit ut den stormfällda skogen, ca 20 % av de dokumenterade skadorna är en följd av körskador från större eller mindre skogsmaskiner. Ytterligare skador kommer i samband med återplanteringen och då främst till följd av olika former av yttäckande markberedning eller stubbrytning. Dessa skador är särskilt allvarliga då de suddar ut kulturlandskapet och även riskerar att skada förhistoriska lämningar under marken som inte syns ovan mark såsom bosättningar och andra typer av kulturlager.
Då det finns mer än 20000 fornlämningslokaler registrerade i Kronobergs län varav mer än 11000 finns i skogbeväxt mark har vi varit tvungna att prioritera vissa typer av fornlämningar. I första hand besökte vi förhistoriska gravfält och gravar men vi har också besökt borgar och borgruiner, tjärframställningsplatser och flera områden med fossil åkermark m.m. Skadorna på och i den fossila åkermarken har dels dokumenterats i fält dels med hjälp av satellitfoton. Det finns mer än 3600 fossila åkrar registrerade som fasta fornlämningar i Kronobergs län och utav dessa har mer än 60 % drabbats av direkta stormskador. Hur stora dessa skador är kan vi dagsläget inte precisera, det vi vet är att dessa skador i många fall förvärrades i samband med uttagandet av den stormfällda skogen och ytterligare kommer att drabbas i samband med den kommande återplanteringen.
Fossil åkermark är områden där man kan se spår av förhistoriska odlingslandskap. Oftast är dessa i form av områden med röjningsrösen, det vill säga ett antal små stenrösen uppbyggda i samband med röjning och odling. Dessa rösen är ofta omkring 5 meter i diameter och kring 0,3 meter höga. Det är inte ovanligt att de är svåra att upptäcka då de blivit delvis täckta av mossa eller torv. Ibland kan man också se spår av åkerytor i form av förhöjningar, terrasser eller åkerhak. Andra spännande lämningar man kan finna i dessa områden är stensträngar och hägnadsvallar. Allt detta är spår efter våra förfäder och deras livsverk. Extra spännande är att inom dessa områden låg ofta deras boplatserer, dessa är ofta svåra att upptäcka efter som vi oftast inte ser några spår ovan mark förutom de aktiviteter som skett kring boplatserna, det vill säga gravplatser och lämningar efter jordbruk.
Under inventeringen försökte vi att hitta boplatser inom fossila åkrar för att kunna se hur de påverkats av stormen. För att förvissa oss om att vi hittat rätt områden använde vi oss av fosfatprover, ett sätt att analysera lämningar som avsatt sig i jorden efter mänsklig aktivitet såsom boplatser, stallning av djur eller efter matavfall. På flera av de platser som identifierats var fosfathalterna högre än i de omgivande områdena. För att säkerställa att det var boplatser vi hittat samt för att se hur stormskadorna påverkat kulturlager och anläggningar under mark, gjordes en mindre arkeologisk undersökning på en av dessa platser. Resultat visade att de lämningar som ligger under jord verkar ha klarat sig relativt bra i jämförelse med de synliga lämningarna.
Sedan sensommaren och hösten 2006 har mer 150 lokaler återställts efter stormen Gudrun och i viss mån även efter stormen Per. Totalt har mer än 1700 rotvältor åtgärdats, drygt 1400 har tagits bort och drygt 300 har kunnat tryckas tillbaka. Vid sidan av detta har också många fornlämningar grovstädats på ris, grenar och stormfällda träd. Vid tre fornlämningar har arkeologiska slutundersökningar varit nödvändiga på grund av skadornas art, dessa kommer att rapporteras separat av de grävande institutionerna och företagen.
Inventeringarna har resulterat i två rapporter: ”Skadeinventeringar i Kronobergs län 2005” och ”I rotvältors land… - resultat från skadeinventeringen 2005 och 2006” varav den första finns tillgänglig som pdf-fil och den senare går att beställa genom vår beställningstjänst. Återställningsinsatserna redovisas i rapporten "Arkeologiska insatser i Kronobergs län efter stormen Gudrun. Återställning, dokumentation och besiktning", vilken också finns tillgänglig som pdf-fil. Se länkar till höger.
Vill du veta mer om vilka fornlämningar som finns inom din fastighet eller i ditt närområde så kan du söka i databasen Fornsök på Riksantikvarieämbetes hemsida, se länk till höger på sidan .