Ängsfruktodlingarna kring Åsnen 

Blommande fruktodlingar i Urshult
Blommande fruktodlingar i Urshult

"Där Skåne, Blekinge och Småland möts finns en bygd som bevarat mycket av äldre tiders kulturlandskap. En ingrediens i detta är den fruktodling vars moder ängen är. Ett unikt men dessvärre hotat landskap... Mest särpräglat och unikt är nog Urshultstraktens ängsodlingar, där slåtterängar genom mångfalden av vildapel och vildpäron förvandlats till fruktodlingar, där lien är ett lika viktigt redskap som såg och sekatör. Så har fragment av det dödsdömda landskapet bevarats in i vår tid."
Allan Gunnarsson, lantbruksuniversitetet i Alnarp.


Bakgrund

Överallt i området omkring Urshult ser man äppelträd. De står längs stenmurar, vägar, runt åkrar o.s.v. Varje fruktodlare sätter själv sin prägel på sin ängsfruktodling. Ingen är den andra lik. Gemensamt för dem alla är att grundstammen är en vildapel. För en bra produktion och ett långsiktigt bevarande krävs beskärning varje år. Dessutom ympas nya skott på vildstammar så att gamla träd kan ersättas av unga efterhand. Ängsfruktodlingarna har ett unikt inslag av äldre lokala fruktsorter. Markvegetationen under fruktodlingarna slås med lie eller betas. Detta är en förutsättning för att den artrika flora som är en del av ängsfruktodlingarna skall kunna bevaras.

Kring sjön Åsnen är klimat och mark särskilt gynnsamt för vildväxande fruktträd och de har funnits i området sedan urminnes tider. I Norden fanns kulturäpplet Malus domestica redan under vikingatiden. Frukten tjänade som föda åt både människor och djur. Så småningom lärde man sig att ympa och kunde då erhålla smakligare frukttyper. Traktens första belägg på en fruktträdgård är från 1630-talet då Anders Grip på Grips-Vemboö anlade en trädgård med äppel- och päronträd. Under den senare delen av 1700-talet ökade odlingarna i omfattning och av 1800-talets skifteshandlingar framgår att så gott som varje bonde hade en eller flera fruktodlingar i ängsmarken nära bebyggelsen. Det var en billig bisyssla till jordbruket som gav frukt till husbehovet.

Under 1800-talets slut och 1900-talets början fick Urshult ett namn på Sverigekartan som en äppelodlarbygd i samband med att järnvägen förlades till Urshult vilket i sin tur möjliggav vidareförädling samt försäljning till en stor del av Sverige. Under 1911 finns uppgift att nästan 1 005 000 kg frukt (motsvarar ca 10 miljoner äpplen) levererades via järnväg från Urshult till övriga Sverige.

Under de senaste decennierna har lönsamheten sjunkit varför hävden i många fall uteblivit och natur- och kulturvärdena därför hotas.

Området har med hänsyn till de unika fruktodlingarna föreslagits som ny kulturmiljö av riksintresse.

Länsstyrelsens arbete

För att bevara det unika landskapet i Urshult bedriver Länsstyrelsen ett "Ängsfruktodlingsprojekt". Projektet finansieras av Länsstyrelsen. Ett 20-tal lantbruksföretag är idag anknutna till ängsfruktodlingsprojektet.
Projektet syftar till att bibehålla de natur- och kulturvärden som är kopplade till ängsfruktodlingarna i området. Länsstyrelsen upprättar skötselplaner och skötselavtal med berörda markägare och brukare.
Det ekonomiska stödet innebär att natur- och kulturvärdena kan bevaras som en grund för landskapsturism och en sporre för nya småskaliga turistsatsningar vid berörda företag eller i omgivningen.

Kontakta oss

Elin Sahlin
Kulturmiljöhandläggare
elin punkt sahlin snabela lansstyrelsen punkt se¤elin punkt sahlin snabela lansstyrelsen punkt se
010-2237431

Klipp ur Anette Lykke Lundbergs dokumentär Urshults äppelkungar.

 

Länsstyrelsen har föreslagit ängsfruktodlingarna söder om Åsnen som riksintresse för kulturmiljövården. Ängsfruktodlingsområdet är Sveriges enda bevarade sammanhängande ängsfruktodlingar och en unik miljö med högt kulturhistoriskt värde.

Läs utredningen här!