Vederslöv

Sockencentrum, bebyggelsemiljö
Kulturmiljö av länsintresse

Landskapet och dess berättelser

Vederslöv ligger vackert intill Vederslövssjön. Området omfattar delar av byns odlingslandskap, där åkerfälten ligger osammanhängande på en åssträckning, ofta avgränsade av lövrika betesmarker. Den agrara bebyggelsen ligger glest samlad i den södra delen av området. Strax intill angränsar modernare villor och hus med samhällsfunktioner så som skola och servicehus. De två kyrkorna är dominerande inslag i landskapsbilden.  

Vederslöv har en mycket lång kontinuitet som bygdecentrum. Fornlämningarna vittnar om en mångtusenårig bosättningstradition som går tillbaka åtminstone till bronsåldern. Senast under järnåldern uppstod bebyggelseenheten Vederslöv som har föreslagits betyda ”Vidars arvedel”. Redan under tidig medeltid blev byn sockencentrum och en kyrka i sten uppfördes. Byn har också utgjort platsen för en huvudgård för frälsepersoner som riddaren Erland Knutsson (Snedbjälke) på 1300-talet eller Fru Märta och väpnare Magnus Nilsson på 1400-talet. Möjligen var denna identisk med den gård som senare kallades Bosgården.

Under 1700-talet bestod byn av 6 hemman; Ringagården, Backagården, Bergsgården, Bosgården, Gatugården och Stommen. Flera av dessa var boställen avsatta till skrivare vid Kronobergs regemente. Bosgården blev genom sammanslagning med Ringagården ett Majorsboställe vid regementet och bebyggdes i likhet med Gatugård ståndsmässigt. På 1870-talet fick Vederslöv en ny kyrka, dock utan att den gamla revs.  

Kulturmiljöns värden

Vederslöv är en mycket värdefull kulturmiljö där byns tidiga roll som makt- och sockencentrum har många uttryck i landskapet.  

Fornlämningarna består främst av ett antal rösen och stensättningar som dels ligger spritt i landskapet, dels är knutna till ett gravfält, det s.k. Vidars kullar. Gravfältet innehåller 20 gravar bestående av två stora rösen (möjligen från bronsåldern) en hög, stensättningar och resta stenar från järnåldern. Längs med stranden finns strandvallar till vilka folkliga traditioner är knutna. Bland annat ska de ha uppförts av sagans kung Vidar under strider med kung Alle i Allatorp.

Vederslöv gamla kyrka är sannolikt uppförd under 1100-talet. 1758 byggdes den till och förbättrades. I dag ger den en god bild av de tidigare smålandskyrkornas byggnadsstil. I samband med att en ny kyrka uppfördes under 1870-talet togs den medeltida kyrkan ur bruk. Militieboställets huvudbyggnad är uppförd sannolikt under 1800-talets första hälft. Den är en god representant för befälsboställen under indelningsverkets slutskede, och ger med sitt herrgårdslika utseende en fingervisning om den sociala statusen hos den indelta arméns befäl. Också Gatugård bär herrgårdsbebyggelsens prägel.

Åkerlandskapet i området är totalröjt och omgivet av stenmurar. Odlingsrösen och stentippar finns bevarade från olika epoker.

Inför framtiden

  • Sambandet mellan den bevarade agrara bebyggelsen med sina herrgårdsliknande uttryck och de båda kyrkorna är viktigt att bevara genom att anpassa ny bebyggelse till den rådande bebyggelsestrukturen.
  • Ny bebyggelse bör också anpassas till den lokala byggnadstraditionen.
  • Den kulturhistorisk värdefulla bebyggelsen inklusive kyrkorna bör vårdas och bevaras.
  • Fornlämningsmiljöerna bör vara föremål för informationsinsatser och vård.