Värset, Rya, Ularp och Djurarp 

Odlingslandskap, fornlämningsmiljöer
Kulturmiljö av länsintresse

Landskapet och dess berättelser

Områdets är ett svagt kuperat landskap med höjdsträckningar i sydvästlig-nordöstlig riktning. Odlingslandskapet består av relativt småskaliga, men sammanhållna åkrar, lokaliserade till landskapets höjdpartier. Mellan den odlade marken är området i huvudsak bevuxet med lövträd.   

Området har koloniserats mycket tidigt. Redan under jägarstenåldern slog sig människor ner på sjön Kösens stränder och öar. Spår efter dem har gjorts i form av flintfynd på flera ställen. Dessutom har ett par eldstäder, troligen från stenåldern, undersökts 1930 på Ularp Södragård. Som enheter har flera av byarna sannolikt sina ursprung i järnåldern, som Värset och Rya, medan andra, med ändelsen -arp, är medeltida skapelser.

Av särskilt intresse är byn Rya som under senmedeltiden bestod av ett hemman men vars gravfält förefaller spegla en betydligt större enhet under förhistorisk tid.

Alla byarna storskiftades 1799-1800 och lagaskiftades 1847-48. Ägoblandningen byarna emellan har varit stor och viss omfördelning av jord mellan dem har ägt rum så sent som efter 1950.  

Kulturhistoriska värden

Området är rikt odlingslandskap med en väl sammansatt kulturmiljö bestående av fornlämningar, bebyggelse och landskapselement.  

Landskapet rymmer en spridd och sammansatt fornlämningsbild med gravanläggningar från olika tider jämte några områden med fossil åkermark. Gravarna består av rösen, stensättningar och högar varav inte mindre 116 anläggningar inom ett gravfält, kallat Rya kullar. Dessutom har fynd gjorts av en stenåldersboplats samt ett par lokaler med hällristningar i form av skålgropar.

Byarna Djurarp och Ularp har en bebyggelse av ålderdomligt slag grupperad utmed en genomgående vägslinga. Särskilt i Djurarp är byggnadsbeståndet traditionellt utformat och underhållet, och verandornas snickarglädje är påtagliga. Byggnaderna är från 1850-60-talet, men verandorna från sekelskiftet. Ularp 2:2 och 4:1 har flera värdefulla byggnader från 1880-talet.

Inom området finns ett variationsrikt odlingslandskap med totalröjd åkermark, stentippar, ängar och inägomark som delvis planterats med skog under senare tid.  

Inför framtiden

  • Odlingslandskapets värden är knutna till ett aktivt jordbruk som hävdar och vårdar landskapets traditionella delar.
  • Nybyggnation bör placeras in med hänsyn till kulturlandskapet och anpassas till lokalt byggnadsskick. Renovering av de kulturhistoriskt värdefulla husen bör göras med stor hänsyn. Vid ombyggnad av övriga hus bör man sträva efter att i någon mån återställa dessa till ursprungligt utseende.