Flottningslämningar i Kronobergs län

Rensstensvall vid Fibbleån. Foto Jakob Marktorp. 

Foto: Jakob Marktorp

Timmerflottningen i södra Sverige började redan på 1600-talet. Under 1700-talet ökade kronans intresse i flottningen och många åtgärder gjordes för att underlätta timrets framfart längs vattenvägarna. På 1800-talet och början av 1900-talet var flottningen som störst i södra Sverige. Moderna transportmetoder gjorde att flottningen successivt minskade och försvann helt.

Även om detta tidigare har varit känt så har de spår som flottningen lämnat efter sig varit minde uppmärksammade. När Länsstyrelsen 2010-2011 sammanställde vilken kunskap som fanns om länets kulturmiljöer vid vattendrag så framkom att just flottningens lämningar helt saknades i kunskapsunderlaget. Kunskapsluckan för flottningslämningar blev utgångspunkten för en pilotstudie inom Lagans avrinningsområde under 2011 med målet att få en översiktlig bild av bevarade lämningar. Det visade sig att lämningar efter virkesflottning i vissa vatten är talrika.

Under 2012 genomfördes en utökad inventering över hela länet med fokus på de områden där åtgärder inom ramen för vattenförvaltningsarbetet är aktuella.

Under 2013 samverkade Länsstyrelsen i Kronobergs län tillsammans med Länsstyrelserna i Blekinge och Skåne län. Ett flertal vattendrag i länen inventerades på flottningslämningar under sommaren 2013 enligt samma metod som användes tidigare år. 

I projektet har det även ingått att ta fram underlag för framtida kunskapsuppbyggnad per avrinningsområde i Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt. Detta slutförs under 2014.

Projektet kring flottningslämningar har resulterat i två rapporter (nedladdningsbara till höger) samt ett kartunderlag som finns att se i Länsstyrelsens WebGIS (ikonen till höger "kulturmiljövårdens kunskapsunderlag").

 Rapport 2012

Rapport 2012 om flottningslämningar, pdf öppnas i nytt fönster

 Till kulturmiljövårdens kunskapsunderlag - flottningslämningar

karta