Landsbygden som tillväxtmotor 

Publicerad
2010-11-04

Ett 60-tal personer deltog under tisdagen den 2 november i det strategiska samtalet på Residenset. Temat för dagen var ”Landsbygden som tillväxtmotor”. Representanter från ICA och Axfood deltog för att berätta om sitt arbete med butikerna på landsbygden och för att dela med sig av sin syn på framtiden.

Ja 

Den 2 november bjöd landshövdingen in till strategiskt samtal nummer 2 på temat landsbygdshandeln som tillväxtmotor. Ett 60-tal personer deltog, handlare, kommunpolitiker, kommuntjänstemän från olika förvaltningar, matproducenter och en rad andra organisationer med koppling till landsbygdsutveckling och dagligvaruhandel. Till mötet hade de fyra dagligvarukedjorna ICA, Axfood, Coop och Bergendahls bjudits in för att berätta om hur kedjorna arbetar med butikerna på landsbygden och hur man ser på framtiden. Tyvärr anmälde de två senare kedjorna förhinder att deltaga.

Nicholas Pettersson från Axfood presenterade Handlar´n-konceptet och hur detta har utvecklats under senare tid med nya prisavtal, komplett logistik, frukt och gröntsatsning, butikslyft m m. Framtidsfrågorna handlar om utbildning av köpmän, förenkla för butikerna, lönsamhetsfokus, stärka varumärket och fortsatt etablering av Handlar´n-butiker. Butiksbeståndet har ökat med 15 % sedan januari och 75 % av butiksbeståndet har oförändrad eller ökad omsättning.

Lars Ove Jonsson från ICA redovisade sin syn på de bakomliggande faktorerna till den fortgående nedläggningen av butiker på landsbygden. Stora delar av landet har minskande befolkning medan det stort sett är storstadsregioner och universitetsorter som utvecklas. Lars Ove ser den lokala matproduktionen med koppling till butikerna som en möjlighet för tillväxt på landsbygden. Han lyfte också fram ICAs satsningar på matsäkerhet som ett argument för att ingå i ett sammanhang och han poängterade också lönsamheten som en förutsättning långsiktig överlevnad.

Mette Adolfsson och Willy Uvebrant från Länsbygderådet lyfte fram den för landsbygdsbutikerna besvärande priskonkurrensen från stormarknaderna. Kedjorna menade att de stora butikerna har en annan kostnadsbild och kan därmed klara sig på en lägre bruttovinst. Lockvaror säljs ofta med negativ marginal. De små butikerna kommer aldrig att kunna konkurrera prismässigt med de stora butikerna utan måste i stället ha ett konsumentfokus och attrahera kunder med närhet, servicegrad, kvalitet m m.

Svensk Handels vd, Dag Klackenberg, talade kring landsbygdens utmaningar och instämde i kedjornas syn när det gäller kravet på lönsamhet i butikerna. Landsbygdshandel ska inte vara ideell verksamhet. I övrigt driver Svensk Handel frågor som att säkerställa betalningsflöden, problematiken kring drivmedelsanläggningar med “pumplagen” och bestämmelserna kring sanering efter nedläggning. Man arbetar också med kommunala frågor som upphandling och behovet av strategiska prioriteringar av butiker. Klackenberg resonerade också kring staten som eventuell garant för service genom t ex transportstöd, etableringsstöd och driftsstöd.

Fyra inspirerande föredrag hölls kring verksamheter under utveckling.

Göran Högstedt från Kalvsvik berättade om det starkas lokala engagemang som har möjliggjort insatser både när det gäller dagis, skola övertagande av butiksfastighet och drift av butik. En okonventionell lösning när det gäller varuleveranser har förhandlats fram med Börjes i Tingsryd.

Kent Johansson, Södra Ljunga Livs, redogjorde för satsningar på styckat kött och catering. Tillbyggnad är på gång där även andra lokala livsmedelsproducenter kan beredas möjlighet att verka.

Marie och Pär Renevall från Tolg presenterade hur deras företag har utvecklats med bland annat lanthandel, inredningsbutik och Pannkakshuset. Lanthandeln som är fristående från kedjorna satsar hårt på närproducerat och ekologiskt.

Jenny Svensgård, Ljungby kommun och Andreas Rehn från ICA Lidhult redovisade ett projekt som handlar om att samlokalisera bibliotek, turistinformation och café med butiken. Pengar söks hos Tillväxtverket för att utreda hur samverkan ska kunna ske på ett rationellt och effektivt sätt med personal, lokaler och utrustning.

Många handlare är intresserade av att utveckla sin verksamhet med matproduktion och beredning. Per Nilsson från Profox Company och Marie-Louise Nilsson, livsmedelsinspektör i Alvesta kommun, gav en bild av vad som krävs om man vill utvidga sin verksamhet. Nuvarande lagstiftning är inte exakt när det gäller vad som krävs utan mycket är överlämnar till verksamhetsutövaren att kunna visa att man producerar säkra livsmedel. Per Nilsson menar att problemen inte finns i lagstiftningen utan i hur den används. Den öppnar också för olika tolkningar från inspektör till inspektör och mellan olika kommuner. Mari-Louise Nilsson förklarade att inspektörerna i länet har regelbundna möten för att nå största möjliga samstämmighet i bedömningar och tolkningar. Marie-Louise presenterade också en rad punkter att tänka på när man planerar livsmedelsproduktion för att produkterna ska bli säkra.

Intresse finns bland handlare att få möjlighet att leverera till bland annat kommunala anläggningar. Många hävdar att lagen om offentlig upphandling begränsar möjligheterna att anpassa upphandlingar så att mindre butiker eller lokala livsmedelsproducenter kan lämna anbud. Stig Hellström från Landsbygdsmentorerna redogjorde för hur man, utan att komma i konflikt med lagstiftningen, genom Arvikamodellen kan dela upp upphandlingar så att mindre enheter kan delta. Bodil Hansen och Johan Johansson, Älmhults kommun redovisade hur man i Älmhult har brutit ut vissa orter för att ge de mindre handlarna möjlighet att komma ifråga för leveranser.

Upphandlingsfrågan kommer att behandlas ytterligare vid ett särskilt möte den 8 februari 2011.

Senast uppdaterad: 2010-11-05