Vissa verksamheter kräver tillstånd enligt miljöbalken (9 kapitlet). Det kan vara så att en verksamhetsutövare vill starta upp en tillståndspliktig verksamhet eller utöka en redan pågående verksamhet. Det kan också vara så att en pågående verksamhet har blivit tillståndspliktig genom ändringar i lagen. En sådan prövning görs oftast av länsstyrelsen, men vissa verksamheter prövas av miljödomstolen. Vid en sådan prövning skall verksamhetsutövaren ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Syftet med MKB:n är att beskriva de effekter som den planerade verksamheten kan medföra för människors hälsa och miljön. I MKB:n görs en samlad bedömning av verksamhetens miljöpåverkan.

Arbetet med MKB:n inleds med ett tidigt samråd. Samrådet ska hållas med de statliga och kommunala myndigheter, organisationer, grannar och den allmänheten som anses vara närmast berörda av den verksamhet som omfattas av MKB:n. Vid samrådet bör belysas bland annat den planerade verksamhetens lokalisering, alternativa lösningar till lokalisering, verksamhetens omfattning, påverkan på miljön samt vad MKB:n bör innehålla. De synpunkter som kommer fram under samrådet sammanställs av verksamhetsutövaren till en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen lämnas in till länsstyrelsen. Länsstyrelsen fattar därefter beslut om verksamheten kan medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om länsstyrelsen har beslutat att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska utökat samråd hållas. Enligt förordningen om MKB (1998:905) medför vissa verksamheter alltid en betydande miljöpåverkan. När samrådet är avklarat skall MKB:n upprättas. Denna lämnas sedan in till prövningsmyndigheten vanligen i samband med tillståndsansökan. MKB:n ska kungöras och godkännas av prövningsmyndigheten. Godkännandet sker oftast vid samma tillfälle som beslutet i tillståndsärendet meddelas.

Lagstiftning
Miljöbalken (6 kap)
Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)