Vårdnad, boende och umgänge. Uppföljning av ändringar i föräldrabalken. 

framsida
Löpnummer:
2001:30 
Diarienummer:
502-8004-01 
ISBN/ISSN-nr:
0348-8748 
Publiceringsår:
2001 
Sidantal:
11 
Länsstyrelsen har undersökt hur den ändrade lagstiftningen om vårdnad, boende och umgänge påverkat det familjerättsliga arbetet i länets kommuner. Uppgifter har inhämtats genom en enkät, som besvarats av samtliga 12 kommuner.
 
Lagändringen har påverkat det familjerättsliga arbetet i kommunerna både positivt och negativt. 
Som fördelar framhålls bl.a. följande:

-möjligheten att kunna skriva avtal -att man utgår ifrån att båda föräldrarna skall ha gemensamt juridiskt ansvar och att båda blir delaktiga i processen
-att barnet mer kommer i fokus                             
-att frågorna om vårdnad, boende och umgänge så långt möjligt flyttas från domstolarna.
Som nackdelar framhålls bl.a. följande:
-att socialtjänsten inte har den juridiska auktoriteten, vilket medför  att vissa avtal inte följs
-svårigheter då ena parten inte vill, kan eller förmås ta sitt ansvar
-svårare för föräldrar att få enskild vårdnad när det verkligen behövs.
Sex kommuner uppger att antalet ”tidiga” samarbetssamtal ökat efter lagändringen vilket får anses som mycket positivt. Kommunernas kommentarer visar emellertid på ett stort behov av konfliktlösande insatser från samhällets sida för att bearbeta olösta konflikter mellan föräldrarna.
 
Lagändringen har medfört att 222 avtal skrivits om vårdnad, boende eller umgänge i nio kommuner i Kalmar län under perioden 1 oktober 1998 till 30 juni 2001. För tre kommuner saknas uppgifter. Avtalen fördelar sig enligt följande: vårdnadsavtal i 81 fall, boendeavtal i 76 samt umgängesavtal i 65 fall. Till detta kommer att kommunerna ökat antalet samarbetssamtal och rådgivning i familjerättsliga ärenden. Boendefrågor dominerar över vårdnadsfrågor i kommunernas rådgivning till föräldrar.
 
Lagändringen syftar bl.a. till att samarbetssamtalen i större utsträckning skall leda till för gemensam vårdnad. Gemensam vårdnad har både för och nackdelar. De problem/hinder med gemensam vårdnad som socialtjänsten framhåller är främst:
 
-svåra samarbetsproblem med obearbetade konflikter,
-hot- och våldssituationer
-föräldrars bristande förmåga att ge omsorg
-föräldrar använder den gemensamma vårdnaden som ett hot och maktmedel mot den andra föräldern.
Lagändringen har endast i en kommun (Kalmar) medfört några organisatoriska förändringar eller resurstillskott trots att lagändringen medfört utökade uppgifter för socialtjänsten. En kommun (Emmaboda) lyfter fram möjligheten till samverkan mellan främst små kommuner i familjerättsliga ärenden. Länsstyrelsen anser att en samverkan mellan kommunerna på detta område skulle medföra stora fördelar bl.a. genom att förbättra kvaliteten i det familjerättsliga arbetet och höjd kompetens.
 
Informationsinsatserna i samband med lagändringen har varit minimala. Endast en kommun (Kalmar) har genom annonser och tidningsartiklar fört ut information om lagändringen. Kommunerna pekar samtidigt på okunskap hos allmänheten om t.ex. begreppet gemensam vårdnad. Många tror att gemensam vårdnad innebär växelvis boende. Socialtjänsten borde förbättra sin information till viktiga nyckelgrupper exempelvis personal på barnavårdscentraler och mödravårdscentraler.
 
Några kommuner i Kalmar län (Kalmar, Nybro, Oskarshamn och Västervik) har utvecklat sina metoder vid samarbetssamtal. Länsstyrelsen anser att förutom samverkan mellan kommunerna behövs kompetenshöjning om metoder vid samarbetssamtal. Oskarshamn har framhållit behovet av ökade kunskaper i att skriva avtal.
 
Regler kring folkbokföring och bostadsbidrag bör bli föremål för översyn för att bättre svara mot den faktiska verkligheten. Bättre regler medför att vissa konflikter kan undvikas.
 
Länsstyrelsens undersökning visar att lagändringen påverkat det familjerättsliga arbetet i såväl positiv som negativ riktning där de positiva faktorerna överväger. Båda föräldrarna har gjorts mera delaktiga i omvårdnaden om barnet. Man kan fokusera på hur barnets relation till föräldrarna skall se ut och vårdnadsfrågan kan i vissa fall tonas ner. Kommunernas rådgivningsverksamhet har ökat. Fortfarande återstår emellertid problem då föräldrar har svåra inbördes konflikter som hindrar ett samarbete för barnets bästa.