Elfiske 2003 

Publiceringsår:
2004 
Sidantal:
18 
I Alsteråns nedre delar har ursprungligt sannolikt funnits bestånd av både lax och havsöring. Även efter utbyggnad med fem kraftverk nedströms Barnebosjön under 1900-talets början
fanns det kvar bestånd som fiskades. I en sammanställning till vattendragsutredningen 1960 redovisar Christiernsson fångstuppgifter från fiskaren på Strömsrum från åren 1931-50.
Fångsten uppgick i medeltal till 85 st öring och lax per år för åren 1931-40. Andelen lax uppgavs till 5-6 %. Största laxen fångades 1937 och vägde 21 kg. För att förbättra läget för de havsvandrande laxfiskarna i Alsterån har tre fiskvägar byggts
sedan 1996. Först klar var en fiskväg i den ursprungliga fåran vid Torsrums kraftverk. Åtgärden medförde att Skälleryds kraftverk, ca 10 km från havet, var det definitiva
vandringshindret i Alsterån, se även översiktskarta i bilaga 1. Sommaren 1998 byggdes en fiskväg i hålldammen vid Gunneström som är ett besvärligt hinder för fisken mellan Torsrum och Skälleryd. Mellan Gunneström och Skälleryd tillkom en längre fors- och strömsträcka vid Brotorp av god kvalité som innebar ett påtagligt tillskott av uppväxtområde för
havsvandrande laxfisk. Observationer av stor lekande laxfisk vid Brotorp uppströms Torsrum och Gunneström har visat att fiskvandringen har fungerat flertalet höstar sedan 1996. Vid
Skälleryd har det nu byggts en fiskväg som blev färdig i november 2002, alltså efter lekvandringen 2002. Fiskvägen är ett långt omlöp med 6,5 m fallhöjd. Ovanför Skälleryd
tillkommer uppväxtområden av samma storleksordning, ca 9000 m², som mellan Gunneström och Skälleryd. Genom omlöpet är därmed dammen för Blomstermåla övre kraftverk, ca 13 km från havet, nytt definitivt vandringshinder i Alsterån.
Alsterån är en av två potentiella laxälvar i södra Sverige i det åtgärdsprogram för laxfiskevården i Sverige som Fiskeriverkets laxarbetsgrupp tagit fram. För att Alsteråns
ställning som laxälv skall befästas krävs i första hand att laxbeståndet har möjlighet att stärkas och utnyttja de nu tillgängliga uppväxtområdena upp till Blomstermåla. Ett försök att flytta laxyngel från Strömsrum till Skälleryd genomfördes under 2003 i syfte att få laxungar som är präglade på områden längre upp i ån.
Alsteråns status som potentiell laxälv har medfört en förstärkning av uppföljningen genom årliga elfiskeundersökningar på fler fasta lokaler sedan 1997. Redan från 1993 finns dock årliga fisken genomförda på två lokaler av Sven-Erik Åkerman på länsstyrelsen. Från 1997 till 1999 svarade Fiskeriverkets utredningskontor för de utökade undersökningarna. Under år 2000-2003 har Jönköpings Fiskeribiologi på uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län svarat för elfiskeuppföljningen i Alsterån.
Elfiskena 2003 har genomförts av Per Sjöstrand som även ansvarar för denna fältrapport. Medhjälpare vid elfiskena var Fredrik Simonsson.