Rensning av träd och vegetation i vattendrag

Allmänna rekommendationer vid rensning av träd och vegetation i vattendrag.
  • Rensningar ska enligt Naturvårdsverkets (NV) uppfattning utföras med beaktande av de allmänna hänsynsregler som finns i miljöbalkens andra kapitel och bestämmelserna i artskyddsförordningen (2007:845), NVs Handbok 2008:5 Vattenverksamheter
  • Upptagande av enstaka nedfallna träd, ibland med tillhörande rotpaket, som fallit ned i vattnet kan ske utan krav på obligatoriskt samråd. Detta gäller om dessa förhindrar vattengenomströmningen i ån och även vid mindre flöden orsakar uppenbara höjningar av vattenstånd uppströms. Bestämmande sektioner som t.ex. uppströms broar, vägtrummor bör särskilt beaktas.
  • Träd som ligger i vattnets längdriktning kan och bör ofta lämnas eftersom de inte på samma sätt som träd som ligger tvärs över vattendraget utgör hinder för vattengenomströmningen.
  • Upptagning eller omflyttning av nedfallna träd ska ske med en metod som minimerar grumling i vattendraget, t.ex. vinschning.
  • Plockhuggning kan ske av enstaka träd i strandkanten, där det bedöms finnas ett särskilt behov av att ta bort träd som hotar falla ut i åfåran och orsaka problem enligt ovan. Som regel bör annars en naturligt utvecklad och flerskiktad kantzon med stort lövinslag och död ved eftersträvas. Särskilt viktigt är att spara hålträd, torrakor, döda träd samt grupper av äldre sälg eller ädellövträd i kantzonen.
  • Alla former av grävningar i åfåran ska samrådas med Länsstyrelsen för bedömning av påverkan på natur- och kulturmiljön samt eventuell tillståndsplikt.
  • Mer omfattande avverkningar av kantzoner mot ån bör på samma sätt samrådas med Skogsstyrelsen

 

fotogragi nedfallande vegetation i vattendrag

Detta träd har fallit så att det sker en ansamling av material på platsen. Risk finns för dämning även vid mindre flöden. Trädet kan, trots sitt stora värde, lämpligen flyttas och läggas i strandkanten. Foto M. Persson

Markägaransvar

Först och främst är det viktigt att klargöra att det i regel är berörd markägare som har det huvudsakliga ansvaret för skötseln av naturmiljön på sina marker. Detta gäller även vattenmiljöer. Undantaget kan vara områden som är skyddade som naturreservat eller andra områdesskydd där i allmänhet Länsstyrelsen har ett förvaltningsansvar.

Vikten av träd och död ved i vatten

Man ser numera värdet av en mer naturlig utveckling av många strandmiljöer. Det gäller med utgångspunkt från de naturvärden som förekommer i våra vattenmiljöer, men också med tanke på de friluftsvärden och den ekonomiska potential som många vattendrag har från fiskesynpunkt. Den högre strandvegetationen ger vattendraget en naturlig mångformighet, till exempel i form av rötter i strandbrinken, nedfallna grenar och träd som kan ge ändringar i strömningar och ökad variation av livsmiljöer och arter. De levande trädens rötter förhindrar erosion av strandkanterna. Sågas de ned förmultnar rötterna och erosion kan påbörjas. Skuggande busk- och trädvegetation medför dessutom att behovet av rensning av vattenvegetation och sediment i dessa vattendrag många gånger minskar radikalt. Om träden intill vattendraget tas ned och beskuggningen försvinner ökar produktionen av växtbiomassa avsevärt. Ett beskuggat vattendrag behöver alltså rensas mindre ofta än ett obeskuggat.

gran som fallit ned i vattendrag

Här har en gran fallit och lagt sig tvärs över en del av vattendraget. Eftersom den ligger en bit nedan- för en mindre forssträcka med bra fall orsakas ingen betydande dämning uppströms. Bilden är tagen under högvattenflöde. Vid lågvatten ligger trädet mer eller mindre i torrhet. Trädet bör lämnas. Foto T. Järnetun

Just förekomsten av död ved, det vill säga grenar och stockar, i vattendraget har stor betydelse för de arter som lever i vattendragen. Veden fungerar bl.a. som födoresurs i vattenmiljön och skapar skydd och ståndplatser för fisk (se även faktaruta nedan). Särskilt stor betydelse har den döda veden i mindre vattendrag. Detta beror på en naturligt lägre näringsstatus i övre delarna av ett vattendrag och en större skuggande och temperaturdämpande effekt. I dessa mindre delar av vattendragen medför veden som regel heller inte, på grund av normalt bättre fall i vattendraget, någon egentlig risk för översvämningar. Tillgången till död ved minskar naturligt med vattendragets storlek, men är även i vattendrag av t.ex. Emåns storlek som helhet ändå viktig. Död ved i vatten behövs i många områden i betydligt större utsträckning än vad som är fallet i dagsläget. I de flesta av våra vattendrag är tillgången på död ved nämligen generellt sett mycket låg.

Kulturhistoriska värden

Det är i skötselarbetet viktigt att tillvarata både naturvärden och kulturmiljövärden vid vattendrag och sjöar. Här finns även lämningar som har ett kulturhistoriskt värde eftersom de berättar om hur människan på olika sätt använt och nyttjat vattnet tidigare i historien. Ur ett kulturmiljövårdande perspektiv är det därför viktigt att bevara spår, lämningar och miljöer som visar på vattendragens och sjöarnas kulturhistoriska betydelse. I sammanhanget kan också nämnas att en del lämningar i och vid vatten kan vara så kallade fasta fornlämningar, och att de i så fall skyddas av kulturminneslagen.

Miljöregler

Avverkning av trädbärande kantzoner mot vattendrag eller rensningar i vattendrag är exempel på åtgärder som kan kräva samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken. Berörs livsmiljöer för skyddade arter som utter eller vissa stormusslor kan åtgärden dessutom vara förbjuden enligt artskyddsbestämmelserna i 8 kap. miljöbalken. Vissa av länets vattendrag (Emån med biflöden, Alsterån, Virån samt delar av Ljungbyån och Marströmmen) är utpekade som Natura 2000-områden. Syftet med Natura 2000 är att värna om naturtyper och livsmiljöer för arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. För åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i dessa Natura 2000-områden kan det bli aktuellt med tillståndsprövning enligt 7 kap 28 a § miljöbalken. För att få närmare besked om vad som gäller i ett enskilt fall kan det vara lämpligt att ta kontakt med berörd tillsynsmyndighet som är Länsstyrelsen eller vid skogsbruksåtgärder Skogsstyrelsen.