Parteby alvar

Alverkällan på Parteby alvar.
FOTO: Malin Miller

Denna del av Stora Alvaret domineras av tunna jordar och är övervägande trädlös. Landskapsbilden innehåller en rad typiska alvarmiljöer. I den östra delen finns kärr med ett artrikt fågelliv.

De flesta stenmurarna byggdes som hägn och gränsmarkeringar runt skiftena på 1800-talet.
Eftersom djuren betar på olika sätt, blir resultatet en extra välbetad mark. På Parteby alvar har häst och nöt skapat förutsättningar för de växter som kräver en välbetad och öppen mark för sin överlevnad. Några exempel på fuktängarna är älväxing, slankstarr, majviva och praktbrunört. Brudbröd, axveronika och stor fetknopp är typiska växter på torrängarna. Fatsvampen är en sällsynt liten svamp som enbart växer på hästspillning.

Från kvast till prydnadsbuske
Ölandstoken är typisk för alvarets fuktängar. Den blommar rikligt med gula blommor hela sommaren.
Stora delar av området består av tunna jordar, så kallade alvarhedar, där ölandssolvända, fårsvingel och stenmalört är vanliga. På lite djupare jordar finns gott om orkidéer och på försommaren blommar bland annat göknycklar, krutbrännare, ängsnycklar och Johannesnycklar. Den sistnämnda kallas ibland för hjälmnycklar eftersom de tre violetta kalkbladen bildar något som liknar en hjälm.

Fåglar och fornlämningar
Sånglärkan är vanlig på alvaret och den välkända sången fyller dygnets ljusa timmar. I den östra delen av området finns flera kärrområden, bland annat Västerstads träsk, som är ett populärt tillhåll för vadarfåglar som enkelbeckasin, rödbena och storspov. Bland simfåglarna hittar vi bland annat stjärtand och skedand.

Reservatsföreskrifter

Parteby och Alvlösa alvar
Kommun: Mörbylånga
Areal: Parteby 376 hektar, Alvlösa 145 hektar
Läge/vägbeskrivning:
Bra att veta: I naturreservatet finns även en del fornlämningar, till exempel stensträngar som är rester från järnålderns jordbruk. I alvarkanten vid landsvägen syns husgrunder från Parteby, den by som gav namn åt alvarområdet, men som sedan länge är försvunnen.

Stora Alvaret har präglats av bete under flera tusen år och är nu, tillsammans med byarna och sjömarkerna på södra Öland, upptaget på UNESCO:S världsarvslista.
Syftet med naturreservaten på Stora Alvaret är att bibehålla det unika betesberoende kulturlandskapet, vegetationstyper som är representativa för alvarmark samt att gynna både de typiska och de sällsynta växt- och djurarter som lever i dessa miljöer.
Syftet är också att bevara och synliggöra Stora Alvarets kulturhistoriska lämningar samt att underlätta allmänhetens möjligheter att uppleva dess natur- och kulturvärden.