Neptuni åkrar

Neptuni åkrar på nordvästra Öland. FOTO: Anita Heimdahl

Mellan Ölands norra udde och Byxelkrok dominerar vidsträckta klapperstensfält landskapet. Det mest kända området är Neptuni åkrar.

Namnet "Neptuni åkrar" har Carl von Linné som upphovsman. Han passerade här under sin öländska resa 1741. Detta är ett 200 meter brett strandvallsystem, en formation från den senaste inlandsisen. En strandvall utgörs främst av platta stenar och grus som med vågornas hjälp transporterats upp ovan eller parallellt vattenlinjen.
Området är väl undersökt vad det gäller fossilfaunan, som är rik. Här finns många exempel på trilobiter, ett slags leddjur, och brachiopoder eller armfotingar, en slags mussla.

Blåeldsfält
I den karga och vindpinade miljön är det bara torktåliga växter som överlever. Vegetationen vid Neptuni åkrar är därför sparsam. Ändå är det just växtligheten som är en av orsakerna till att Neptuni åkrar är ett av Ölands mest välbesökta områden. På sommaren övergår de grå fälten till ett färgsprakande hav av blommande blåeld. Denna växt är dock inte ursprunglig på Öland utan har införts med människans hjälp. 1934 landades en båtlast med grus från Ven i Byxelkrok. Gruset innehöll blåeldsfrön som spred sig och idag växer blåeld på flera ställen på Öland.

Spår av vikingar
I anslutning till reservatets södra del finns ett gravfält av stort kulturhistoriskt intresse. Det är Ölands nordligaste gravfält och har daterats till vikingatiden, cirka 1000 år e Kr. Gravfältet är 150 meter långt, 30 meter brett och omfattar bland annat en stensättning som kallas Forgalla skepp. Söder om gravfältet finns en 1,7 meter hög rest sten som kallas för Höga flisa. Enligt traditionen är den en rest på en plats som varit kristen böneplats för fiskarbefolkningen i Byxelkrok. 

Reservatsföreskrifter

Läs mer om fossiler här

Neptuni åkrar naturreservat
Kommun: Borgholm
Areal: 20 hektar
Läge/vägbeskrivning: Reservatet ligger invid väg 136, cirka 2 km N Byxelkrok.
Förvaltare: Länsstyrelsen Kalmar län