Välhävdade, fuktiga ängs- och betesmarker hör till de artrikaste miljöer man kan hitta i vårt land! De områden som ingår i LIFE-projektet spänner över många olika naturtyper. Här finns förutsättningarna för en rikedom av sällsynta arter.
En stor areal utgörs av sjömarker. Så kallas området mellan den odlade jorden och havet på östra, södra och sydvästra Öland. Sjömarkerna har av tradition varit betesmark. I samma läge hittar man sjöängarna som istället varit inhängnade och använts för slåtter. Tillgången till strandnära, välhävdade, gräs och örtrika marker är ett livsvillkor för ett stort antal vadarfåglar.
Havsstrandäng är det växtsamhälle som finns i den smala remsa längs med strandlinjen som under högvatten står under vatten.
Minst en femtedel av Stora alvaret är fuktiga och våta naturtyper under en stor del av året. Alvarsjöarna är få, men det finns en mängd tillfälliga vattensamlingar, vätar. De torkar i allmänhet ut under somrarna. Vattensamlingarna saknar ofta fisk och har därför utvecklat en intressant smådjursfauna.
Nabbelund, rikkärr med pors och ag.
Foto: Martin Lagerlöf.
Öländska mossar och träsk är miljöer som kan se mycket olika ut. Vissa är att betrakta som kärr, det vill säga torvbildande våtmarker med vatten- och näringstillgång från både omgivande mark och nederbörd. Andra är våtmarker med en vattenspegel som sällan torkar upp. Kärren på Öland har ett kalkhaltigt vatten och är därmed rikkärr, även om de ofta lider brist på andra mineraler och näringsämnen. Kransalger, halvgräs, groddjur, snäckor och mossor hör till de mest intressanta organismerna i kalkrika våtmarker.
Kalkfuktängarna är vanliga på hela Öland och förekommer i sjömarker, på alvaren och i övergången mellan våtmarker och torrare mark. I kalkfuktängarna växer ett stort antal orkidéer. Andra karaktärsarter är ängsvädd, älväxing och majviva.
Totalt sett kommer projektet att gynna hundratals arter. I projektets områden finns inte mindre än 16 av de fågelarter som EU har satt upp på listan som skyddsvärda, till exempel ljungpipare, brushane, skärfläcka, småtärna och kentsk tärna. Kärlväxter som brudsporre, gulyxne, honungsblomster, majviva och tätört kommer att få ökade möjligheter att leva kvar och spridas. Bland andra arter som gagnas kan nämnas långbensgroda och ärenprisnätfjäril, kalkkärrsgrynsnäcka och större vattensalamander.
