Under projekttiden är det planerat för många åtgärder, allt ifrån engångsinsatser som röjningar, till informationsmaterial och inköp av mark. Läs nedan om allt som planerats hinnas med inom projektet.
Förberedelser och planläggning
Inköp av mark eller rättigheter
Engångsåtgärder
Återkommande åtgärder
Information
Monitoring
Skötsel- och restaureringsplaner
Skötselplaner ska utarbetas och fastställas för alla nybildade naturreservat. Kompletteringar och revideringar av befintliga skötselplaner ska ske vid behov.
Är området i behov av större restaureringsåtgärder skall en restaureringsplan tas fram i samband med att området säkerställs. I denna ingår en beskrivning av miljökonsekvenserna av arbetet, både under restaureringsarbetet och på sikt.
Målet är att fastställa skötselplaner för de 10 naturreservat som bildas under projektets gång. Kompletteringar ska ske av skötselplanerna för Ottenby och Beijershamn naturreservat. Revidering av 5 befintliga skötselplaner ska ske.
Undersökningar inför restaurering av alvarsjöar
För att kunna följa utvecklingen i framtiden och avgöra vilka förändringar som beror på åtgärder vidtagna inom projektet krävs initialt vissa kompletterande undersökningar inom ett antal utvalda våtmarker. Viss uppföljning utöver de parametrar som normalt sker kommer också att krävas. Studier av vattenfluktuationer, uttorkningsintervall, extern och intern belastning av näringsämnen m.m. ska ske i ett antal bl.a. Knisa mosse, Möckelmossen, Stormaren, Triberga mosse och Djurstad träsk. Högskolan i Kalmar ansvarar för dessa undersökningar.
Målet är att dessa undersökningar ska resultera i rekommendationer för skötsel och kommande restaureringsprojekt.
Inköp av mark eller rättigheter
Säkerställande
Förhandlingar med ca 200 markägare, inköp och intrångsersättning i vissa aktuella områden, samråd och remisshantering av beslutsförslag, samt beslut om bildande av nya naturreservat, djurskyddsområden, eller annat skydd i enlighet med Miljöbalken, kommer att ske.
Målet är att bilda 10 nya reservat under projektets gång.
Ersättning för jakträttigheter
I varje område kommer diskussion om fågeljakt att föras. I flera fall är jakten inget problem för utpekade arter, i andra finner vi lösningar där jakten på frivillig väg begränsas, exempelvis genom senarelagt datum för jaktstart, eller förbud mot kommersiell jakt. I enstaka fall kan det bli tal om intrångsersättning för begränsningar eller förbud mot sjöfågeljakt.
Målet är att på Öland ha ca 350 ha, spritt på ett antal områden, fredade från störningar bl.a. jakt under känslig säsong.
Röjning av buskar och avverkning av träd
Manuell och maskinell röjning kommer att ske av buskar och träd inom prioriterade våtmarker och dess närområde. Avfallet kommer att samlas ihop och brännas eller tas bort från markerna i samband med röjningen.En miljökonsekvensbeskrivning kommer att göras inför större restaurerings-åtgärder. Hänsyn ska tas till all biologisk mångfald som odlingslandskapet hyser. Även arter som inte är knutna till det helt öppna landskapet, som ängshök, höksångare och törnskata samt mångfalden inom organismgrupper som fiskar, fjärilar, svampar, mossor och snäckor ska finnas kvar i livskraftiga populationer
Själgrund, Södviken, är ett område som röjts under hösten/vintern 2003
Triberga-Alby mosse återfår sin vattenspegel efter många år av igenväxning.
Foto: Markus Forslund
Återskapande av öppna vattenytor
Borttagande av vassar och starrvegetation som täcker den tidigare öppna vattenytan. Detta sker genom kapande av vegetation under vattennivån och i vissa fall bortskrapande/grävande av sediment som pålagrats under de senaste 50 åren. Arbetet kommer att utföras på entreprenad, efter offentlig upphandling. Vid upphandlingen tas hänsyn till priset men även till erfarenhet av motsvarande arbetet, personalens kunskap om natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet samt miljövänlig teknik.
Målet är att under projektperioden öka arealen öppet vatten med 8 ha.
Igenläggning av diken och grävda dammar/vattenhål
Befintliga diken ska läggas igen inom 5 områden. Grävda dammar/ vattenhålor ska läggas igen eller släntas av inom 3 områden. Arbetet kommer att utföras på entreprenad, efter offentlig upphandling. Vid upphandlingen tas hänsyn pris, erfarenhet av motsvarande arbetet, personalens kunskap om natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet samt miljövänlig teknik. Ett antal områden kommer att pekas ut som möjliga restaureringsobjekt. Där så är möjligt kommer markägaren/lantbrukaren att uppmanas söka miljöstöd för anläggande av våtmark i odlingslandskapet. I andra kan igenläggning av diken ske i projektets regi.
Målet är att återskapa 8 våtmarker möjliga att sköta på ett kostnadseffektivt sätt, genom årlig hävd i form av bete eller slåtter.
Återskapande av naturligt rinnande vattendrag
Inom de aktuella pSCI-områdena kommer 40 km vattendrag att biotopkarteras år 2002. Åtgärderna som visar sig nödvändiga prioriteras och de mest betydelsefulla utförs år 2003-2004. Tänkbara åtgärder är igenläggning av diken, borttagande av vandringshinder och anläggande av skyddszoner.
Målet är att minst två vattendrag ska efter projektets slut ha ett sammanhängande flöde, utan vandringshinder, från källområdena på Stora alvaret till Östersjön. Vattenflödet under året ska stabiliseras. Kunskapen om vattendragen på Öland ska öka.
Hägn
Hägn med grind och stätta vid Knisa mosse.
Foto: Pierre Stjernfeldt
Uppsättande och renovering av hägnader kommer att krävas inom ett stort antal områden. Arbetet ska ske i samråd med den brukare som ska ha betesdjur i marken och avtal tecknas där kostnads- och arbetsfördelningen preciseras mellan länsstyrelsen och markägaren/brukaren.
Målet är att sätta upp 125 km hägn (inkluderar restaurering av hägn och/eller stenmurar).
Anordningar för djurhållningen
I samarbete med lantbrukarna ska markerna iordningsställas för långsiktigt bruk. Det kan innebära brunn, pump eller vattenledning för att ge tjänligt dricksvatten; iordningställande av fägata, hopsamlingsfålla, grind o.d. förutom de hägn som sätts upp.
Målet är att markerna långsiktigt ska fungera som betesmarker med god djurhälsa.
Kartläggningen av parasitförekomst
För att belysa problemet med parasitangrepp på betesdjur och finna åtgärder som behövs för att komma till rätta med dem ska ett 10-tal djurbesättningar studeras. Provtagningar kommer att ske vid lämpliga tidpunkter utifrån redan kända epidemiologiska fakta och kompletteras vid behov med studier av stora leverflundrans utbredning.
Målet är att redovisa resultaten i ett faktablad med rådgivning till djurägare som ämnar ha betesdjur på fuktiga och våta marker om hur de skall undvika parasitinfektioner hos djuren.
Återupptaget bete och slåtter
Foto från Nabbelund där beteshävden återupptogs år 2002 efter långvarigt betesavbrott. Området betas av bla nöt och häst.
Foto: Anita Heimdahl
Ett naturvårdsinriktat bete alternativt slåtter ska återupptas i områden där hävden upphört. Detta sker efter förhandlingar med markägare och blivande brukare. Avtal kan tecknas där ersättning utgår per djur och betesdag för de år som markerna inte berättigar till miljöstöd, alternativs för den areal som slåttras. Brukaren uppmanas att söka miljöstöd så snart markerna uppfyller kraven för det. Ölands sjömarker är de områden som i första hand berörs av avtal gällande beteshävd. Avtal rörande slåtter kommer också att tecknas. Information, utbildning och rådgivning kommer att ges till varje enskild brukare inom områdena där diskussion förs kring antalet betesdjur, djurslag, sambete och återupptagen slåtter.
Målet är att öka arealen med naturvårdsinriktad hävd med 1500 hektar.
Underhåll genom röjning/slåtter av nyrestaurerade ytor
Underhållsröjning på fuktiga marker och slåtter av vassar ska ske vid behov inom projektets budget till dess brukaren får miljöstöd för skötseln av markerna. Arbetet kommer att utföras på entreprenad, efter offentlig upphandling. Vid upphandlingen tas hänsyn inte bara till priset utan även till erfarenhet av motsvarande arbetet, personalens kunskap om natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet samt miljövänlig teknik.
Målet är att minst 90 % av de restaurerade markerna är i sådant skick att brukaren tar över underhållet och söker miljöstöd för markerna.
Tillsyn
Länsstyrelsens personal skall ha tillsyn över befintliga reservat, naturvårdsområden och djurskyddsområden. Det innebär att se till att föreskrifterna efterlevs, att anordningar för allmänheten är i gott skick och att åtgärder som ska vidtas utförs enligt avtal.
Målet är att tillsyn sker vår och höst av varje område inom projektet. För mycket välbesöka reservat med anläggningar för allmänheten ska särskild tillsynsman utses.
Anläggningar för allmänheten
Informationsplatser ska anläggas vid reservaten. De kan innehålla P-plats, informationstavla, toalett, soptunna och andra anordningar som picknickbord och stättor.
Parkeringsplats vid Östra Vässby. Foto: Anita Heimdahl
Informationstavlor ska produceras och sättas upp på informationsplatserna och vid välbesökta delar av reservaten. Vandringsleder, spänger, fågeltorn och stättor kommer att placeras ut på strategiska platser.
Stätta och informationsskylt vid Knisa mosse.
Foto: Pierre Stjernfeldt
Målet är att anläggningar finns för allmänheten kommer att finnas i alla reservat.
Reservatsbroschyrer
Små reservatsbroschyrer ska tas fram, med kartor, beskrivning av områdets värden och eventuella föreskrifter. I vissa fall även med översättningar till engelska och tyska. Broschyrerna är gjorda som PDF-filer att ladda ner från hemsidan. Se under Publikationer.
Skrift “Ölands våtmarker”
En ca 40 sidig skrift i A5-format, om Ölands våtmarker och behovet av hävd för att bevara dess natur- och kulturvärden. Skriften skall vara tryckt och ute i handeln till sommarsäsongen 2004.
Faktablad
Ett lokalt anpassat faktablad ska produceras och distribueras till markägare och övriga som har för avsikt att anlägga någon form av damm.
Utställning
En flyttbar utställning om våtmarkerna på Öland, där sambanden mellan människa, betesdjur och biologisk mångfald presenteras, ska tas fram för användande vid konferenser, möten, o.s.v. Texten ska vara på engelska och svenska och även informera om projektet.
Web-sida och folder
På länsstyrelsen hemsida ska Life-projektet presenteras. Web-sidan ska uppdateras efterhand som projektet framskrider. En folder ska presentera projektets mål, finansiärer, berörda habitat och arter, samt planerade åtgärder. Foldern finns att ladda ner från Publikationer.
Guidade turer
Guidade turer för allmänheten och turister kommer att anordnas i samarbete med ett antal aktörer på Öland, Ekologiska stationen, ornitologiska föreningen, botaniska föreningen m.fl.
Kurser
Kurser kommer att hållas där lantbrukare och entreprenörer bjuds in för att lära sig hur fuktiga och våta marker traditionellt har brukats och hur de bör skötas idag
En lokalt anpassad kurs kommer att hållas ”Att anlägga våtmarker i odlingslandskapet”
Anordna seminarier, info. möten m.m.
Minst två informationsmöten kring projektet och dess mål kommer att hållas där allmänhet och massmedia bjuds in.
Informationsmöten för berörda markägare, lantbrukare och övriga intressenter kommer att anordnas vid projektstarten och vid projektavslutningen.
Seminarier kommer att hållas, Teman som diskuterats är;
· ”Människa-Våtmark” (samarr. Kulturmiljö, Länsmuseet)
· Skötsel och hävd av våta marker i odlingslandskapets. (samarrangör LRF)
· Fåglar i odlingslandskapet (samarrangör ÖOF)
· Fågeljakt (samarrangör, jaktvårdsförbundet)
· ”Ölands vatten – från källan till Östersjön” (samarr. naturvård – miljövård – fiske – LRF)
Deltagande vid seminarier o.d.
Kompetensutveckling av aktiva inom projektet ska ske genom deltagande vid kurser, seminarier och konferenser rörande säkerställande, skötsel, hävd, restaurering och förvaltning av fuktiga och våta marker. När möjlighet ges ska projektet och dess mål och resultat presenteras.
Media-arbete
Massmedia kommer att bjudas in till alla större evenemang inom projektet. Pressmeddelanden kommer att skickas ut och informationsmöten kommer att hållas i samband med projektstart och avslutning. Reportage kommer att publiceras i de tre lokaltidningarna.
Spridning av kunskap och resultat
Projektet kommer att avslutas med en rundresa i olika områden där åtgärder skett inom projektet. Alla som deltagit aktivt i projektet kommer att inbjudas (markägare, brukare, entreprenörer, naturvårdare och forskare). En konferens kommer att hållas där projektets resultat presenteras.
Övervakning av projektet
Effekterna av projektets åtgärder ska följas både på naturtyps- och artnivå för att utvärdera projektet och ange i vilken utsträckning målen har uppfyllts. Åtgärderna utförs med målsättning att återskapa stora arealer av vissa naturtyper och vegetationstyper samt att ge utpekade arter förbättrade livsvillkor. Naturtypernas utbredning och arternas populationsutveckling ska följas för att på så vis kunna utvärdera effekterna av att restaurera fuktiga och våta fodermarker.
Målet är att få en ökad kunskap om viktiga organismgrupper och enskilda arters förekomst i de öländska våtmarkerna. Förekomst, utbredning, inventerade lokaler m.m. läggs in i en databas – en utökning av den tidigare utarbetade databasen över Stora Alvaret. Kunskapen ger oss möjlighet att anpassa skötseln till varje unik våtmark. En plan för miljöövervakning i framtiden. En rapport över åtgärder, kunskapsläge, utveckling och metodval.
