Kyrkobyggnader, begravningsplatser och kyrkliga inventarier är en omistlig del av vårt kulturarv.
”Kyrkobyggnader och kyrkotomter skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas.” (Kulturminneslagen, 4 kap 2§).
”I vården av en begravningsplats skall dess betydelse som en del av vår kulturmiljö beaktas. Begravningsplatserna skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas eller förvanskas.”(Kulturminneslagen, 4 kap 11§)
Våra kyrkor och kyrkogårdar är en del av vårt gemensamma kulturarv. De tillhör oss alla, oavsett om vi är medlemmar i kyrkan eller ej. Kyrkan är ofta socknens äldsta byggnad, kanske med ursprung i tidig medeltid. Kyrkan kan ha en rik skatt av inventarier från skiftande århundraden som ger oss kontinuitet med släktled långt bakåt i tiden. Kyrkan har för många svenskar ett stort symbolvärde som ger människor och bygder indentitet.
Staten har sedan lång tid markerat att vård och bevarande av våra kyrkor är en gemensam angelägenhet och att det är angeläget att detta kulturarv kan föras vidare till kommande generationer.
För kulturhistoriska kostnader i samband med vård och underhåll av kyrkor kan församlingarna därför söka Kyrkoantikvarisk ersättning.
Kyrkogårdarna är också en viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Gravstenar och gravmonument berättar om vilka som levt och verkat i bygden, sociala strukturer, yrkesgrupper samt gravskickets utveckling och förändring. Kyrkogårdarna är ofta betydelsefulla gröna lungor i stadsmiljöerna och viktiga parker för vila och meditation. Senare anlagda kyrkogårdar kan ha stora trädgårdsarkitektoniska värden.
Sedan 2000 finns en Regional Samverkansgrupp i Växjö, Linköping och Skara stift. I gruppen ingår företrädare för kulturmiljövården och Svenska kyrkan.
Kyrkor
Samtliga kyrkobyggnader som den 1 januari 2000 tillhörde Svenska kyrkan och som uppförts före 1940 är generellt skyddade enligt kulturminneslagen. Riksantikvarieämbetet kan därutöver särskilt besluta att ge skydd för kyrkobyggnader uppförda senare än 1940.
Kulturminneslagen skyddar även kyrkotomter (mark runt en kyrka som inte är begravningsplats) samt kulturhistoriskt värdefulla inventarier.
Länsstyrelsen lämnar tillstånd till förändringar av kyrkor samt vård och underhåll av inventarier.
Kontakta Länsstyrelsen i god tid före åtgärd så att samråd kan ske i ett tidigt skede.
Kyrkogårdar
Begravningsplatser anlagda före 1940 är också skyddade enligt kulturminneslagen. Lagen omfattar även byggnader på begravningsplatsen som inte är kyrkobyggnader, till exempel gravkapell, bårhus, förrådsbyggnader med mera.
Länsstyrelsen lämnar tillstånd till förändringar på befintliga kyrkogårdar, utvidgningar, borttagande av träd och växtlighet, förändring av byggnader, uppförande av nya byggnader med mera.
Kontakta Länsstyrelsen i god tid före åtgärd så att samråd kan ske i ett tidigt skede.
Kyrkoantikvarisk ersättning
Riksdagen har slagit fast att Svenska kyrkan förvaltar en stor del av vårt gemensamma kulturarv. Vård och underhåll är därför en angelägenhet för hela svenska folket och den kyrkoantikvariska ersättningen alla svenskars bidrag till att bevara detta kulturarv. Kyrkoantikvarisk ersättning söks hos stiftet,
Till vilka objekt kan man få kyrkoantikvarisk ersättning?
Man kan få ersättning till objekt som ägs av Svenska kyrkan och är skyddade genom 4 kap. kulturminneslagen, således:
- Kyrkobyggnader inkl klockstaplar och gravkapell
- Kyrkotomter - område kring en kyrkobyggnad som hör samman med byggnadens funktion och miljö
- Begravningsplatser inkl byggnader och murar
- Kulturhistoriskt värdefulla inventarier vilka är uppförda på församlingens inventarieförteckning.
Till vilka åtgärder finns det möjlighet att få kyrkoantikvarisk ersättning?
Möjlighet till ersättning finns för kulturhistoriskt motiverade merkostnader avseende:
- Utförande av inventeringar gällande kyrkliga kulturminnen
- Upprättande av vård- och underhållsplaner
- Projektering av vård- och underhållsinsatser
- Vård- och underhållsarbeten på objekten ovan till de delar, som de föranletts av antikvariska hänsyn
- Konservering av inredning och inventarier
- Viss information och skyltning i samband med vård- och underhållsinsatser
- Antikvarisk kontroll vid arbetenas utförande
- Skadeförebyggande åtgärder exempelvis installation av inbrotts- eller brandlarm.
Man får INTE kyrkoantikvarisk ersättning för:
- Driftskostnader - utom i undantagsfall
- Funktionella förbättringar
- Ny konstnärlig utsmyckning och liturgiska förändringar
- Kompetensutveckling
- Kostnader för öppethållande
- Administration av den erhållna ersättningen
- Kyrkoruiner och ödekyrkogårdar (Dessa utgör fasta fornlämningar enl. 2 kap. kulturminneslagen.)
Ett villkor för ersättning är att Svenska kyrkan äger kyrkobyggnaden, anläggningen eller inventariet.
Man får således ej ersättning för åtgärder på egendom som är privatägd (exempelvis kyrkstäder), kommunalägd (exempelvis vissa begravningsplatser) eller statsägd (exempelvis vissa kyrkor).
Ersättning utges som del av den kulturhistoriskt motiverade merkostnaden och i undantagsfall för hela kostnaden.
Mer information om den kyrkoantikvariska ersättningen finner du i:
- Av kyrkofondens styrelse 2001-03-15 fastställt regelverk
- Kulturminneslagen, (SFS 1988: 950)
- Förordningen om kulturminnen, (SFS 1988: 1188)
- Proposition 1998/99:38 "Staten och trossamfunden"
- Överenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan från februari 2000
- Utredning om den kyrkoantikvariska ersättningen från 2000-11-16
Råd för och exempel på hur en inventering och en vård/ underhållsplan bör se ut kommer att utarbetas av Riksantikvarieämbetet i samverkan med Svenska kyrkan. Råd och upplysningar rörande antikvariska frågor lämnas av respektive länsstyrelse och länsmuseum.
Här följer några exempel på våra kyrkor i Jönköpings län:
Eksjö kommun
Ingatorps kyrka, interiören präglas av jugendstilen.
Habo kommun
Habo kyrka, 1700-tals kyrka även kallad ”Träkatedralen vid Vättern”.
Sävsjö kommun
Bringetofta kyrka, de äldsta delarna uppförda redan på 1100-talet.