Utvärdering av öringtätheterna i Nissan ovan Nissafors

Löpnummer:
2011:12
Diarienummer:
 
ISBN/ISSN-nr:
 
Publicerad:
2011
Sidantal:
 
En av målsättningarna med kalkningsverksamheten i Jönköpings län är att upprätthålla en god vattenkvalitet i Nissans huvudfåra då stora delar av Nissans avrinningsområde ovan Nissafors är påverkat av försurning. Idag ligger pH-värdet nära ursprungsnivåerna till följd av kontinuerliga kalkningsinsatser under många år. Vidare har en rad olika fiske- och biotopvårdsåtgärder genomförts i flera vattendrag i området, varvid vattenmiljöerna successivt har förbättrats. Trots detta har emellertid hela öringbeståndet i Nissan ovan Nissafors och dess biflöden inte visat den återhämtning som förväntats.

Syftet med föreliggande rapport var att utvärdera varför öringbeståndet är så svagt i vissa delar av Nissans avrinningsområde uppströms Nissafors, trots att mycket åtgärder i form av kalkning, fiskevård och biologisk återställning har genomförts. Målet var att försöka identifiera de faktorer som har haft störst negativ inverkan på öringbeståndet, samt att ge förslag på åtgärder och undersökningar som kan vara aktuella att genomföra för att på sikt stärka öringbeståndet. Detta skedde genom analyser av befintligt underlagsmaterial såsom elfiskeresultat, biotopkarteringsdata och vattenkvalitetsparametrar. Vid arbetet fokuserades på olika parametrar som är av betydelse för de olika stadierna i öringens livscykel t.ex. delområdenas karaktär, vattenkemi och –temperatur, närmiljö, tillgången på lekområden, uppväxtområden och ståndplatser för större öring, samt övriga arter. Analyserna baserades på det korrigerade relativa förhållandet mellan observerade och förväntade öringtätheter (CRA) vid 337 st. elfisken genomförda på 84 st. lokaler mellan åren 1999 och 2008. Resultat och åtgärdsförslag presenteras för respektive parameter, samt respektive delområde (10 st.) och delsträcka (29 st.) i Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

I nästan samtliga delområden (90 %) förelåg lägre tätheter av öring än förväntat. Liknande förhållanden förelåg även med avseende på andelen delsträckor (68 %) och elfiskelokaler (76 %) där elfisken genomförts under perioden 1999-2008. Vidare föreföll det som att det förelåg en västöstlig gradient sett till de elfiskelokaler som uppvisade sämst resultat med avseende på förhållandet mellan observerade och förväntade tätheter av öring. Dessa var i hög grad belägna öster om Nissans huvudfåra. Någon enskild parameter gick dock inte att peka ut som förklaring till de observerade skillnaderna. Troligen var det ett flertal parametrar, t.ex. mängden död ved, skuggning, vattentemperaturer sommartid, tillgången på lekfisk, tillgången på lek- och uppväxtområden av god kvalitet, samt vattenkemin som samverkat och bidragit till situationen. Således är det i det fortsatta arbetet med att stärka öringbeståndet i Nissans avrinningsområde ovan Nissafors lämpligt att åtgärderna ”skräddarsys” för varje område utifrån dess specifika förutsättningar.

Till dess att en tydlig och stabil positiv trend går att avläsa i flertalet av områdena i Nissan ovan Nissafors bör försiktighetsprincipen tillämpas. Detta kan dels bestå i att närmiljön längs vattendragen ges extra uppmärksamhet eftersom denna i stor utsträckning påverkar flera av de parametrar som har stor betydelse för kvaliteten på öringens livsmiljö. Dels att sportfisket fortsatt regleras enligt nuvarande regelverk, dvs. enbart s.k. catch & release fiske, samt att fisketrycket inte ökar okontrollerat, så att rekryteringen av öring i Nissans inte begränsas av tillgången på större lekfisk. Även ett fortsatt restriktivt förhållningssätt då det gäller utsättningarna av regnbåge bör tillämpas. Föreslagna biotop- och fiskevårdsåtgärder bör genomföras eftersom det fanns positiva samband mellan tillgången på lekområden samt uppväxtområden av god kvalitet och öringtätheterna. Vidare föreslås ett antal kompletterande undersökningar såsom kläckningsförsök där romöverlevnad studeras och elfiskeundersökningar för studie av öringynglens dödlighet sommartid. Det kan också vara motiverat med skyddsåtgärder i vissa områden. De områden där rekryteringen fungerat bra bör ges ett skydd mot olika typer av ingrepp så att dessa kan fungera som skyddade refugier och genbanker.
Kommentar: