Torsdagen den 13 december klockan 10.00 lanserar länsstyrelsen böckerna ”Byggnadspraktikan” och ”Landsbygdens byggnader”. Detta är de två första böckerna i en serie av tre som fokuserar på bevarandet av landsbygdens kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I samband med lanseringen hälsas journalister och övriga intressenter varmt välkomna till Länsstyrelsen.
Riksdagen antog 1999 femton nationella miljökvalitetsmål. Enligt miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap” ska ett program tas fram för att visa hur lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader kan tas tillvara. Länsstyrelsen i Jönköpings län bidrar till programmet med tre skrifter på olika teman som visar hur jordbrukets byggnader kan tas tillvara.
Vid lanseringen kommer författarinnan Astrid Eriksson att berätta om böckerna. Lars Sandberg, chef för landsbygdsavdelningen kommer tillsammans med länsantikvarie Tomas Areslätt, att berätta om arbetet med landsbygdsprogrammet och miljömålsarbetet.
De två första böckerna kommer att finnas för signering och försäljning. Den tredje boken ”Öppet landskap” och ges ut under 2008.
Tid: 13 december klockan 10.00
Plats: Länsstyrelsen, Hamngatan 4 i Jönköping
Byggnadspraktikan
Boken Byggnadspraktikan ger bakgrunden till lantbrukets olika byggnader och byggnadsdetaljer. Den presenterar vad du ska tänka på när du ska laga, byta, isolera eller måla gamla byggnader.
Jönköpings län kännetecknas av ett landskap som växlar mellan slutna skogsområden och öppen småskalig jordbruksmark med välbevarad trähusbebyggelse. Det småskaliga jordbruket med dess byggnader och odlingslandskap ingår i länets kulturmiljöprofil. Landskapet förändras kontinuerligt och det är därför angeläget att så många som möjligt av jordbrukets byggnader blir kvar.
Hur är boken skriven - och för vem?
Boken innehåller historier kring jordbrukets byggnader och fakta om byggnadsdelarnas historia och vård. Byggnadspraktikan är skriven för dig som äger byggnader på landsbygden. Bokens syfte är att belysa byggnadernas bakgrund och visa på deras kulturhistoriska betydelse – då, nu och i framtiden. Förhoppningsvis väcker boken intresse och skapar lust att ta hand om gårdens alla hus. Som enskild ägare förvaltar du en del av länets kulturhistoria. Det innebär ett stort ansvar men också en möjlighet att föra landsbygdens kulturarv vidare.
Skriften är uppdelad i två delar. Del I beskriver delar av livet i och kring, byggnaderna på landet för er som eventuellt inte själva upplevt hur det som har varit. Berättelserna kretsar kring bostadshus med tillhörande bodar, magasin, tvättstugor, brygghus och dass. Djurens hus var ladugårdar, stall, svinhus, fårhus, hönshus och hundkojor. Byggnader för hö och säd var logar och lador och för redskapen fanns smedjor och vagnsskjul. De flesta av jordbrukets byggnader uppfördes i mitten av 1800-talet. Under världskrigen och den svåra krisen under 1930-talet var möjligheterna små att kosta på sig nya byggnader. Efter andra världskriget och fram till nu har många nya byggnader uppförts efter nya behov. På grund av att jordbruket har förändrats och därmed behoven av byggnader, blir många äldre byggnader överflödiga. Byggnader som inte används förfaller om de inte underhålls.
Del II berättar om byggnadsdelarnas historia och vård. Känner du till byggnadsdelarnas historia ger det kunskap om hur de bör vårdas och lagas. Gamla byggnader mår bäst av att lagas på gammalt sätt. Ju mer du vårdar, desto mindre behöver du laga. Du sparar mest tid genom att ge byggnaderna en årlig översyn och då laga de skador som uppkommit. Tänk på att ur ett kulturhistorisk perspektiv blir byggnaderna ofta värdefullare ju äldre de blir. För att bevara gårdens historia är det också viktigt att fotografera gården och de olika byggnadsdelarna, som exempelvis dörrar och fönster. Går det inte att rädda en byggnad, har man ändå ett bildminne av den.
Landsbygdens byggnader
Boken Landsbygdens byggnader handlar om gårdsmiljöer. Den beskriver hur man kan bygga om och till gamla ekonomibyggnader för dagens krav och hur nya byggnader kan placeras så att inte värdefulla gårdsmiljöer förstörs.
Det som en gång var modernt, kan i morgon att vara omodernt och hotas av rivning. Sammanslagning av gårdar, stordrift, ny teknik och nya lagar medför att många äldre ekonomibyggnader inte längre är ändamålsenliga. När jordbruket förändras, ändras också behovet och användningen av byggnaderna. Gamla byggnader blir för små och kan i bästa fall användas för något annat än de ursprungligen var byggda för. Andra behöver byggas om och nya tillkommer för nya behov. Detta är en naturlig utveckling och varje hus är en del av historien. Byggnaderna visar på olika förutsättningar för jordbruket. I västra delarna av Jönköpings län har man exempelvis behövt mer bisysslor för att klara sin försörjning.
Hur är boken skriven - och för vem?
Skriften ”Landsbygdens byggnader” vänder sig till dig som vill bevara eller bygga om äldre ekonomibyggnader för en ny användning eller behöver bygga nytt för helt nya behov. De äldre ekonomibyggnaderna är oftast uppförda med god byggnadsteknik och med hållbara material. Många är trots bristande underhåll ännu i förhållandevis gott skick. Boken ger en kort vägledning om vilka kvalitéer i äldre byggnader man bör ta tillvara i samband med ombyggnad och vilka hänsyn man bör ta vid nybyggnad i värdefulla miljöer. Förändrar man verksamheten är det viktigt att känna till vilka bestämmelser man är skyldig att följa. Bygger man nytt kan det vara bra att bilda sig en uppfattning vad det betyder för helhetsmiljön.
Landsbygdens byggnader innehåller också berättelser om tre ägare till äldre ekonomibyggnader och hur de hittat en ny användning av sina kulturhistoriskt värdefulla överloppsbyggnader. Landsbygdens byggda kulturarv är en levande historia som är angelägen att vårda och bruka.
Kontaktpersoner
Lars Sandberg
Avdelningschef
Landsbygdsavdelningen
Telefon: 036-39 52 23
E-post: lars.sandberg@f.lst.se
Tomas Areslätt
Länsantikvarie
Telefon 036-39 50 45
E-post tomas.areslatt@f.lst.se