Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP)

Vad är Åtgärdsprogram för hotade arter?
Åtgärdsprogram för hotade arter är ett försök att stoppa utrotning av växter och djur i Sveriges natur. Det är ett av statens sätt att uppnå bl.a. miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv” som beslutades i stor enighet av Riksdagen.

Bakgrund
Om inget görs riskerar cirka 1000 arter, dvs. 5 % av våra djur, växter och svampar att dö ut i Sverige inom en inte alltför avlägsen framtid. Det är främst arternas livsmiljöer som förändrats av bland annat skogsbruk, jordbruk och vattenreglering (vattenkraft). För att stoppa den här negativa trenden startade arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter. Målet med åtgärdsprogrammen är att minska antalet hotade arter med 30 % (500 arter) fram till år 2015.

Naturvårdsverket har arbetat med Åtgärdsprogram under 10 års tid. För att göra arbetet snabbare och effektivare började Naturvårdsverket teckna avtal med länsstyrelserna. Sedan år 2004 gör länsstyrelsen en stor del av arbetet och därför har varje län en särskild koordinator som ansvarar över åtgärdsprogram för hotade arter.

Arbetet med åtgärdsprogrammen ingår som delmål i sju av de sexton miljökvalitetsmål som riksdagen fastslagit. De miljömål som berör Jämtlands län är sex av dessa: Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö samt ”Ett rikt växt- och djurliv”. Det sistnämnda är egentligen som ett paraply, där hotade arter i alla livsmiljöer ingår.

Varför åtgärdsprogram för hotade arter?
Eftersom många arter är så hotade är det angeläget att myndigheter och andra aktörer i samhället tar hänsyn till dem. Då måste man först veta var de här arterna finns. Inventering är ofta det första man behöver göra i vårt län, för vanligen vet vi mycket lite om de här arternas livsmiljö och spridningsmönster. För att de ska överleva krävs inte sällan mer än att bara göra ett naturreservat för dem.

Åtgärdsprogrammen innebär en nysatsning på skötsel och återskapande av naturmiljöer. Om vi lyckas betyder det bättre förutsättningar för både hotade arter och många andra arter som är missgynnade idag.
Ett åtgärdsprogram kan behandla en eller flera arter eller en livsmiljö (biotop). Några exempel på åtgärdsprogram är de om marksvampen violgubbe, brandinsekter i boreal skog (barrskog) eller rikkärr. ArtDatabanken har haft uppdraget att sålla fram de cirka 400 hotade arter som ska ingå i landets 210 åtgärdsprogram.

Ett åtgärdsprogram är en sammanställning av vad man vet om miljön eller arten/arterna samt beskrivning på nödvändiga insatser för att arten/arterna eller biotopen ska fortsätta kunna finnas kvar i Sverige. Vem som är ansvarig och vilka som ska betala de olika åtgärderna är också listade. Normalt är tidplanen 3-5 år, sedan utvärderas hur arten/arterna eller biotopen svarat på insatserna. För vissa arter, som t.ex. fjällräv, arbetar man nu fram ett andra åtgärdsprogram.

Ett åtgärdsprogram är vägledande men inte bindande. Trots att det är de olika länsstyrelserna som ansvarar för att programmen tas fram och genomförs, är det Naturvårdsverket som fastställer dem.

Åtgärdsprogram i Jämtlands län
Jämtlands län berörs av ca 55 åtgärdsprogram om totalt nästan 70 arter. En lista på alla program som vi i Jämtlands län berörs av finns här. Utöver att arbeta med inventeringar, restaureringar och skötsel har varje länsstyrelse ett nationellt ansvar för framtagande och genomförande av ett visst antal åtgärdsprogram. Länsstyrelsen i Jämtlands län ansvarar för följande åtgärdsprogram:

• Fågeln dubbelbeckasin
• Orkidén vityxne (nordliga populationen)
• Jämtlands landskapsblomma brunkulla
• Den ovanliga jämtlandsmaskrosen
• Gentianor i naturliga fodermarker (fältgentiana, sätergentiana och kustgentiana)
• Hårig skrovellav som växer på gran nära större vattenfall
• Fjärilen violett guldvinge, som numera har sitt starkaste fäste i Jämtlands län
• Gulbukig jättevapenfluga, lever som larv i blekemiljöer

De flesta resultaten från våra inventeringar redovisas i särskilda rapporter som görs tillgängliga via länsstyrelsens hemsida. De trycks också och skickas ut till dem som bedöms vara mest berörda.
Konkreta åtgärder som slåtter på brunkullaängar, stödutfordring av fjällräv, återetablering av flodpärlmussla och naturvårdsbränningar ska vi också försöka informera om.
 
Vi kommer så långt möjligt att lägga in fynduppgifter i Artportalen. Där kan alla som har tillgång till Internet att se var en viss art har hittats. Detta med undantag för ett litet antal väldigt hotade arter som fått skyddade uppgifter i Artportalen. I Artportalen går det dessutom att tanka hem och lägga i egna databaser eller GIS-miljöer.
Allmänhetens observationer av hotade arter är en viktig del av arbetet. Observationer kan rapporteras till Länsstyrelsen eller till Artportalen.

Kontaktpersoner:
Bengt Petterson, bengt.petterson@lansstyrelsen.se, telefon 063- 14 62 14
Marie Hedman marie.hedman@lansstyrelsen.se, telefon 063-14 63 40