Skyddsformer i miljöbalken
Allemansrätt — inte störa, inte förstöra!
Grundregeln för vistelse i all svensk natur kallas för allemansrätt. Den innebär både rättigheter och skyldigheter. Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet.
Vi får färdas och tillfälligt uppehålla oss på annans mark. Vi får plocka blommor, bär och svamp ute i naturen. Allt under förutsättning att vi inte förorsakar olägenhet eller skada för markägaren eller naturen som sådan. Läs mer under Allemansrätten eller på Naturvårdsverkets omfattande information om allemansrätten.
Nationalpark — starkast!
Nationalparker utgörs av representativa landskapstyper som bevaras i naturligt tillstånd samt av natursköna unika miljöer som kan ge starka naturupplevelser. Nationalpark är den starkaste skyddsformen och det är riksdagen som beslutar om inrättande. En förutsättning är att staten äger marken. För varje nationalpark upprättas föreskrifter, i vissa fall kan det till exempel vara förbjudet att elda eller tälta. Ta reda på vad som gäller!
Det finns 28 nationalparker i Sverige, i Jämtlands län finns nationalparken Sånfjället som tillsammans med åtta andra svenska nationalparker blev Europas första år 1909.
Naturreservat — vanligast!
Ett naturreservat är ett mark- eller vattenområde där biologisk mångfald, värdefulla naturmiljöer eller friluftsliv ska skyddas. Naturreservat är den vanligaste skyddsformen och står för 3/4 av landets skyddade areal, varav mer än 1/10 finns i Jämtlands län i 63 naturreservat. Länsstyrelse eller kommun fattar beslut om bildande av naturreservat och markägaren kan ersättas genom att marken löses in eller genom intrångsersättning. Beroende på områdets specifika skyddsbehov så upprättas olika regler. Ta reda på vad som gäller för varje reservat!
Kulturreservat — nytt!
Kulturreservat är en näraliggande skyddsform till naturreservat och infördes med miljöbalken 1999. Kulturreservat upprättas av länsstyrelse eller kommun, och ska skydda värdefulla och hotade kulturpräglade landskap. I Jämtlands län upprättades länets första och hittills enda kulturreservat Lillhärjåbygget i mars 2002.
Naturminnen — enstaka skyddsvärda!
Naturminnen kan utgöras dels av enskilda föremål såsom flyttblock, jättegrytor eller gamla och storvuxna träd, dels av små områden med intressanta naturföreteelser. Skyddsformen infördes 1909, och flertalet befintliga naturminnen skapades före naturvårdslagens tillkomst 1964. År 2000 fanns sammanlagt 1 436 naturminnen i Sverige, varav 23 i Jämtlands län. Naturminnen skyddas idag enligt miljöbalken, efter beslut av länsstyrelsen.
Fridlysning — inte röra!
Fridlysning används i första hand om det finns risk för att en växt- eller djurart försvinner eller utsätts för plundring. En art kan vara fridlyst i hela Sverige eller i delar av landet beroende på om det är Naturvårdsverket eller länsstyrelsen som har fattat beslutet. Från 1 januari 2000 är totalt 300 arter nationellt fridlysta varav 255 växtarter och 45 djurarter. Av dem är ungefär 70 arter kända i Jämtlands län.
Djur- och växtskyddsområden — extra skydd!
Om det, utöver till exempel fridlysning, behövs mer skydd för en djur- eller en växtart så kan ett djur- eller växtskyddsområde upprättas av länsstyrelse eller kommun. Regler fastställs där man till exempel kan inskränka rätten till jakt och fiske eller begränsa allmänhetens och markägares rätt att uppehålla sig i området. Jämtland har 13 djurskyddsområden, i första hand för att skydda fågellivet.
Biotopskyddsområde — de hotades livsmiljö!
Ett biotopsskyddsområde är ett mark- eller vattenområde som är mindre än 5 hektar och som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som i övrigt är ett särskilt skyddsvärt område. Åtgärder som kan skada naturmiljön får inte vidtas inom ett biotopskyddsområde. Denna skyddsform upprättas av länsstyrelsen eller skogsvårdsstyrelsen.
Naturvårdsavtal — engagemang!
Naturvårdsavtal upprättas mellan markägaren och skogsvårdsstyrelsen. Ett begränsat skogsområde beläggs med restriktioner för virkesproduktionen för att gynna biologisk mångfald. Avtalen, som är tidsbegränsade till längst 50 år, bygger på frivillighet och eget engagemang från markägarnas sida.
Riksintresse — 1999 stycken år 1999!
Naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv kan skyddas som riksintresse enligt miljöbalken kap 3 §6. Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen. Enligt en översyn som färdigställdes år 1999 så finns det 1999 stycken riksintressen för naturvård och 215 för friluftsliv, varav Jämtlands län har 128 respektive 16.
Strandskydd — de viktiga 100!
Strandskyddet innebär att det är förbjudet att genomföra en rad åtgärder inom en zon som vanligtvis sträcker sig 100 meter från strandkanten vid kuster, sjöar och vattendrag. Tidigare gällde strandskyddet enbart på land och i förhållande till friluftslivets intressen. 1994 inkluderades också skydd av biologisk mångfald liksom vattenområdet 100 meter ut från stranden. Länsstyrelsens avdelning Samhällsplanering och boende behandlar primärt alla strandskyddsfrågor och kan delegera dispensärenden till kommunen.
Miljöskyddsområde eller miljöriskområde — förorenat!
Ett större mark- eller vattenområde, till exempel en sjö, som förorenats eller som inte uppfyller miljökvalitetsnormerna kan förklaras som miljöskyddsområde för att förhindra och förebygga fortsatt förorening. Om området är så förorenat att det utgör ett hot mot människors hälsa och miljön så kan det förklaras som miljöriskområde. Detta är oftast är ett mindre område där marken måste renas. Läs mer om förorenad mark hos länsstyrelsens avdelning Miljöskydd.
Vattenskyddsområde — bra dricksvatten!
För att skydda vattentäkter kan länsstyrelse eller kommun förklara ett mark- eller vattenområde som vattenskyddsområde. På så sätt skyddas inte bara själva området där vattnet tas utan även området varifrån vattnet kommer (avrinningsområdet). Det finns 63 vattenskyddsområden i Jämtland (maj 2004). För mer info se länsstyrelsens avdelning Miljöskydd.
Naturvårdsområde — avskaffat!
Med 1964 års naturvårdslag, som numera är "inbakad" i miljöbalken, kunde länsstyrelse eller kommun upprätta naturvårdsområden. Skyddsformen var svagare än naturreservat och fick inte hindra pågående markanvändning, till exempel skogsbruk. När miljöbalken trädde i kraft avskaffades denna skyddsform och de befintliga naturvårdsområdena betraktas nu som naturreservat.
Domänreservat — avskaffat!
När dåvarande Domänverket ombildades till aktiebolag 1992 (Domän AB, numera AssiDomän AB) gjordes en genomgång av de cirka 660 skogsområden som Domänverket sedan 1915 avsatt som egna så kallade domänreservat nedanför den fjällnära skogen. De cirka 80 domänreservaten i fjällnära skog fick vara kvar i statens ägo och ingick aldrig i det nya bolaget. Länsstyrelserna och Naturvårdsverket valde ut 362 skogsområden som speciellt värdefulla och dessa blev småningom naturreservat. Detta motsvarar ungefär en tredjedel av Sveriges inventerade urskogar nedanför fjällområdena.
Internationellt skydd via konventioner och lagar
Natura 2000 — natur i Europa!
Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden som håller på att byggas upp i Europa för att bevara naturtyper och livsmiljöer för arter som EU-länderna gemensamt har kommit överens om att bevara. Sveriges bidrag till nätverket är närmare 4000 områden. Varje medlemsland ansvarar för att skydda och vårda sina områden så att naturvärdena bevaras. Mer om Jämtlands arbete med Natura 2000.
Ramsarområde — hotade våtmarker!
För att bevara internationellt värdefulla våtmarker och grunda vattenområden finns Konventionen om våtmarker, oftast kallad Ramsar-konventionen. Den antogs vid en internationell konferens i den iranska staden Ramsar 1971 och i februari 2005 är det 144 länder med sammanlagt 1421 våtmarksområden som anslutit sig. Sverige har avsatt 51 områden varav många redan är avsatta som naturreservat och några få som nationalparker. Större delen av arealen ingår också i EUs nätverk Natura 2000. Det finns fyra ramsarområden i Jämtlands län.
Världsarv — nutidens ansvar!
Ett världsarv är ett kulturminne eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Det är en plats, ort, miljö eller objekt som på ett alldeles unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. När ett område hamnar på den prestigefyllda världsarvslistan garanteras de skydd och vård för all framtid. Världsarvslistan grundar sig på FN-organet Unescos konvention till skydd för världens natur- och kulturarv, som antogs 1972. Sverige har 13 av totalt drygt 750 världsarv. De närmaste tre världsarven för oss jämtar är Höga Kusten, Laponia och Falun/Kopparbergslagen.