Ovikens prästgård

Ovikens prästbord 1:35, Ovikens prästbord 1:1>3, Ovikens socken



Ovikens prästgård. Foto: Länsstyrelsen, Johan Loock.

Ovikens prästgård ligger mitt i Ovikens kyrkby, mitt emellan socknens gamla och nya kyrka. Prästgården byggdes i början av 1860-talet enligt ritningar som godkänts 1862. Vid sekelskiftet 1900 var fasaden reveterad, men 1901 fick huset sin nuvarande liggande fasspontpanel. Fram tills för några år sedan nyttjades byggnaden som kyrkoherdebostad och expedition. Ovikens prästgård tillhör vad gäller exteriören länets mest välbevarade prästgårdar.

Under äldre tid var Ovikens pastorat ett av de större och viktigare pastoraten i Jämtland. En av 1500-talets kyrkoherdar var landsprosten Erik Andersson som genomdrev reformationen i Jämtland. En minnessten över ”Jämtlands reformator” finns uppställd vid gamla kyrkan. Ovikens kyrka var under medeltiden även en viktig anhalt för pilgrimer på väg till Nidaros.

Vid tiden för prästgårdens uppförande, pågick livliga diskussioner om socknens kyrka. Ovikens gamla kyrka uppfördes 1758-63, delvis på murar från en äldre medeltida kyrka. Redan under byggtiden på 1700-talet ifrågasattes kyrkans tekniska status, vilket till slut ledde till att kyrkostämman 1894 beslutade att en helt ny kyrka skulle byggas. Vid tiden för den nya kyrkans invigning 1906 hade dock nygotiken hunnit bli omodern. Den gamla kyrkan kom snabbt att uppvärderas och dess tid som ödekyrka att bli kort. En nationell uppslutning för Ovikens gamla kyrka resulterade i att pengar till en restaurering samlades in. År 1935 återinvigdes den gamla kyrkan som socknens huvudkyrka.



Ovikens gamla kyrka, sedd från prästgården. Foto: Länsstyrelsen, Johan Loock.