Dokumentation av klykstångskåtor och förvaringsbyggnader

Klykstångskåtan var tidigare en vanlig byggnad på sydsamiskt område. Idag finns det inte längre så många kvar, och det är bråttom att dokumentera konstruktionen.

Klykstångsprincipen användes både till stationära torvkåtor och mer mobila tältkåtor. Grundkonstruktionen är både enkel och genialisk och säkerligen mycket ålderdomlig. Det är enkelt att hitta material, och det går snabbt att både sätta upp och riva en sådan kåta till skillnad från bågstångskåtan, som är en betydligt mer avancerad konstruktion. Klykstängerna var dessutom lätta att frakta med sig när det var dags att flytta.

Klykstångskåta som håller på att återgå till naturen. Gråsjödörrens viste, Handölsdalens sameby år 2003.
Foto: Länsstyrelsen.

Förvaringsbyggnader av olika slag var vanliga framför allt i höst- och vårvisten. Byggnaderna hade många olika funktioner. De användes bland annat till förvaring av mat, redskap och kläder och till torkning av kött och fisk. Vissa förvaringsbyggnader, som bodar och njallor, var omsorgsfullt timrade och försedda med lås, medan andra var mer tillfälliga byggnadsverk.

Förutom timrade bodar finns idag endast ett fåtal förvaringsbyggnader bevarade. Byggnaderna har varit mycket betydelsefulla i det samiska hushållet, och det är viktigt att dokumentera de få som finns kvar.

Byggnad förvaring och torkning, s.k. sijtie, i Ljungris, Handölsdalens sameby år 2003. Foto: Länsstyrelsen.