Hållbarhetskonferensen

19 oktober 2007 i Östersund

En sammanfattning

Utmaningar för länets utveckling var i fokus på Hållbarhetskonferensen i Östersund. Med Alice Bah Kuhnke som moderator lotsades de drygt 130 deltagarna genom dagen. Landshövding Maggi Mikaelsson inledde konferensen med att tala om hur jorden krymper på mer än ett sätt. Med dagens teknik är inget långt borta och jorden krymper rent fysiskt. Maggi Mikaelsson sade vidare att det krävs förändring på tre nivåer: hos oss själva, på arbetet och hos politiker, för att en hållbar utveckling ska vara möjlig. Efter landshövdingens inledningstal ställde Alice Bah Kunkhe frågan varför är vi så tröga? Hon menar att allt hänger ihop, att våra val spelar roll och att våra val gör den stora skillnaden.

– Vi har ingenting att skylla på när det gäller att hushålla med jordens resurser. Allt hänger ihop, inte som röda trådar utan som röda autobahns, säger Alice Bah Kuhnke, känd från sin tid som programledare vid Sveriges Television och TV4. Idag arbetar hon som generalsekreterare för Föreningen för Rättvisemärkt.

– Gör vad du kan, just nu, med det du har är mitt motto. Med exempel hämtade från bolagsvärlden gav Lars-Olle Larsson sin syn på klimathotet. Han menar att vi inte vet och har förstått konsekvenserna av det och att kommunerna inte tar det på allvar. Hotet finns inte med i planeringen och han tar sin egen hemkommun Trelleborg som ett varnande exempel. Genom att förena begreppen bolagsstyrning, och hållbar utveckling kan frågor om miljö, etik och socialt ansvar integreras i övergripande strategier och styrning. Miljöfrågan kan expanderas till socialt ansvar som till exempel barnarbete i Asien. Minskad miljörisk i socialt utsatta branscher gör att börsvärdet stiger. Handel med utsläppsrätter, allt leder till en värdegrund och företagsstrategi.

Lars-Olle Larsson säger att det saknas redovisningsprinciper för kommunernas hållbarhetsredovisningar. Det måste bli en genomlysning av hållbarhetsredovisningarnas i de statliga bolagen och att vi kan göra aktiva val. Lars-Olle Larsson är specialistrevisor i Öhrlings PricewatershouseCoopers.

Vad är det för stor demografisk utmaning vi har framför oss? Med den frågeställningen inledde professor Gunnel Forsberg sin programpunkt. Hon är professor i kulturgeografi med inriktning på samhällsplanering vid Stockholms universitet. En åldrande befolkning är vår utmaning och Sverige får allt fler ensamma äldre. Befolkningsstrukturen kan se väldigt olika ut i kommunerna. I vissa kommuner är den som en pyramid med den i andra mer liknar en kantarell. Och vem ska då ta hand om de gamla? Hur kan vi öka antalet invånare i länet?

Gunnel Forsberg beskrev de processer som format landets befolkningsstruktur. Det är allt från minskade födelsetal, migration till tvåförsörjarsamhället. Men flyttströmmen är kvinnostyrd. Regionförstoring är en metod som kan användas för att förhindra utflyttning. Gunnel Forsberg beskrev regionförstoring ur ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnor har fler lokala arbetsmarknader inom pendlingsradie. Man kan satsa på de kvinnliga lokala arbetsmarknaderna genom att till exempel anpassa kollektivtrafiken. Det är ett sätt att skapa funktionella strukturer för vardagslivet.

Olov Schultz är arkitekt och expert på planeringsfrågor på Boverket. Tillsammans med kollegan Sofie Adolfsson Jörby lantmätare och filosofie doktor i miljövetenskap tog de med oss på en belysning av länets förutsättningar utifrån bland annat infrastrukturen och ortsstrukturen. De hade tittat på en utvärdering av den Regionala utvecklingsstrategin för Jämtlands län. Jämtlands län har ett fördelaktigt nät för infrastrukturen. Med bara en storstad måste länet vårda och utveckla de små tätorterna och en levande landsbygd kopplad till tätorterna. Jämtland har många tätorter jämfört med övriga landet. Det gäller att hitta ortens utvecklingspotential. Platsen, livsmiljön, närhet till vatten och ortens roll i regionen är viktiga faktorer när det gäller att lära känna sin ort. Vi är urbana nomader som uppskattar olika platser. Det handlar om att stanna eller flytta. Att bli en Cittaslow eller slowcity är ett exempel på företeelser som blivit viktiga för städer i Europa.

Hur kommer Jämtland att påverkas av de globala klimatförändringarna? Andreas Gyllenhammar, civilingenjör i miljö-och vattenteknik och teknologie doktor i miljöanalys, arbetar med miljöövervakning på Länsstyrelsen i Jämtlands län, fokuserade på de lokala klimatförändringarna. Sommaren 2007 hur var den i jämförelse med tidigare somrar? Handlar det om väder eller klimat? Sedan 1991 har våra vintrar blivit två grader varmare och somrarna en halv grad. Växtsäsongen är fyra veckor längre och ekosystemen kommer att ändra karaktär. Om 100 år kommer vintrarna att vara 100 dagar mindre, de minskar med en dag per år.

I fjällen kan man även se att vegetationsperioden har blivit längre. Länsstyrelsen skyddar stora naturområden för att minimera stressfaktorer. Vid Dörrsjöarna har Länsstyrelsen ett av sina projekt för att undersöka klimatförändringarna. Ett annat projekt är trädgränsprojektet. Länsstyrelsen skyddar också stora naturområden för att minimera stressfaktorer.

Anita Linell är naturvetare och ekonom. Hon arbetar vid Statens folkhälsoinstitut. Med tre exempel visade hon hur hälsa och social hållbarhet kan göras synliga. Utgångspunkten är de elva folkhälsomålen som är förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. Exempel nummer ett från Norrbotten var en studie av hur ledarskap, arbetsmiljö och livsstil har betydelse för hälsan som i sin tur påverkar ekonomin. I Funäsdalen har en satsning på hälsa och jobb inom turismen med hjälp av Regional utveckling gett goda resultat. Ökade boendeformer, fler matställen, nya turistattraktioner och miljöanpassning har lett till ökad turism och fler arbetstillfällen.

- Regional utveckling ger social utveckling säger Anita Linell. Det tredje exemplet var hälsokonsekvensbedömningen (HKB) av Fyrvalla-Remonthagen i Östersund. Där står man mellan valet att bygga bostäder eller behålla ett grönområde nära stadens centrum. En HKB kan användas som underlag för beslutsfattare. Forskning visar att en god natur nära bostaden gör att man trivs bättre och rör sig regelbundet.

Alice Bah Kuhnke ledde slutdiskussionen och reflektionen av dagen. Diskussionen med deltagarna kretsade en stund kring hur och om vi får studenterna att stanna kvar i länet. Där gäller det att det inte enbart finns jobb för männen, jämställdheten är en viktig faktor. Redan på Universitet måste studenterna och näringslivet skapa relationer. Norrlands inland är en vinnare klimatmässigt med framtidsscenarierna i färskt minne.

– Jag är nöjd med dagen! säger Ingegärd Pettersson som haft huvudansvaret för konferensen. Hon är i full färd med att gå igenom deltagarnas synpunkter på konferensen. Nu återstår uppföljning och efterarbete från konferensen. Själva konferensen var en aktivitet i projektet Gensyn. I arbetsgruppen inför dem har ingått ett flertal personer från Länsstyrelsen med olika kompetenser.