Z 45 Oviksfjällens fäbodar

Z 45 Oviksfjällens fäbodar
Bergs kn, Myssjö, Oviken och Bergs snr


Långbodarna är fortfarande i drift. Foto: Länsstyrelsen.

Långbodarna är fortfarande i drift.
Foto: Länsstyrelsen.


Motivering
Fäbodmiljö i det vidsträckta skogs- och myrlandet mellan Storsjöbygden och Oviksfjällen med ett 30-tal fäbodställen för gårdarna i byarna på båda sidor om Storsjöns södra del.



Uttryck
Öppna vallar med ofärgade, timrade byggnader som bustugor, ladugårdar, kokhus, härbren, källare och lador. Gamla buföringsvägar från byarna och mellan fäbodställena. Östra Arådalen och Långbodarna är fortfarande i drift.

I miljön ingår även Arådalens turiststation, en av de äldsta i länet samt Ödesbölet Taksbacken i områdets östra del.

Närmare beskrivning
Det stora glest befolkade området mellan västra Storsjöbygden och Oviksfjällen fungerade tidigare som utmark till bönderna från de södra Storsjösocknarna. Området utgörs av fjällnära skog, berg och stora myrmarker och hade ända in på 1900-talet enormt stor betydelse för bönderna inte minst på grund av tillgången på rikt skogs- och fjällbete och goda möjligheter till myrslåtter.

Fäbodarna var ofta belägna på kronans avradsland. Avstånden från hemgården vid Storsjön till fäbodarna, speciellt de som låg högt uppe mot fjällen, var ofta flera mil, och buföringen fick delas upp på flera dagar. Från Östra Arådalen till hemgården i Näs är det t.ex. fågelvägen en sträcka på fem mil.

I miljön ingår omkring 30 fäbodställen, varav vissa inte har varit brukade på många år. Två fäbodvallar, Östra Arådalen och Långbodarna, är fortfarande i drift. Flera av Oviksfjällens fäbodar kan nås med bil från den s.k. "Fäbodvägen" mellan Persåsen och Arådalen/Börtnan. Längs vägen finns skyltar till de många vallarna. Vallen Östra Arådalen tilldelades 1991 ett internationellt byggnadspris, Europa Nostrapriset, efter omfattande restaurering.

På vissa vallar finns flera av de ursprungliga byggnaderna kvar medan andra ligger öde med endast husgrunder och källargropar synliga. Åter andra är ombyggda och har fått nya funktioner som fritidsbostäder. Typiskt för fäbodvallarna är det stora antalet små omålade timmerbyggnader, varje funktion hade oftast sitt eget hus.

Mellan byarna och de olika fäbodvallarna fanns ett väl utvecklat kommunikationsnät med buföringsvägar och stigar, många av dem ännu fullt synbara. Över de många myrarna finner man ibland rester efter kavelbroar. Naturen i området bär ännu prägel av att under flera hundra år varit nyttjad av människor och betande djur.

Den öppna vallen runt fäboden brukar inte växa igen på åtskilliga år efter avslutad hävd, och kulturgynnade växter som mjölkört, smörblommor och hallonsnår avslöjar ofta äldre fäbodställen.

I anslutning till fäbodvallen västra Arådalen ligger en av svenska turistföreningens första fjällstationer, byggd redan 1895. Här finns också ett litet kapell som ägs av Härnösands stift.

Ödesbölet Takåsen, med fossil åkermark, odlingsrösen och flera husgrunder, ligger i skogsmark högt ovanför nuvarande jordbruksbebyggelse och nås lättast ifrån den s.k. Fäbodvägen mellan Persåsen och Börtnan.

Mer information om Ovikenfjällens fäbodar