Ovanligt mycket skyddsjakt på björn 

Publicerad
2012-05-29
Kategori
Djur & natur
Ämnesområde
Rovdjur

Hittills i år har 22 björnar avlivats efter skyddsjaktsbeslut från Länsstyrelsen. Det är ovanligt många och här förklarar vi varför det blivit så, samt beskriver rutiner för skyddsjakten.

Ja 
Skjuten björn mitt i kalvningsland, omgiven av renspår, i Ruvhten Sijte sameby.
Skjuten björn mitt i kalvningsland, omgiven av renspår, i Ruvhten Sijte sameby. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län

Skyddsjakt på björn

Länsstyrelsen har en mängd olika uppdrag. Ett är att förvalta den rovdjurspopulation vi har i länet. Detta gör Länsstyrelsen utifrån de riktlinjer och mål som är satta.

Till hjälp har Länsstyrelsen Viltförvaltningsdelegationen som fattar beslut om förvaltningsintervall för våra rovdjur. För björn är detta satt till mellan 500 ochl 800 björnar med ett förvaltningsmål på 650 björnar, som ska uppnås till 2015.

De verktyg vi har att förvalta stammen till beslutad nivå, är framförallt licensjakt. Utöver det finns skyddsjakt för att förhindra skador.

I licensjakten tas hänsyn till björnar som dör på annat sätt, exempelvis i trafiken. Länsstyrelsen har under våren 2012 beslutat om flera skyddsjakter i kalvningsland. Det är ovanligt många skyddsjakter i år, hittills har 22 björnar avlivats.

Detta beror på många olika anledningar, en är att det är väldigt mycket snö i fjälltrakterna. Detta gör att björnar som kommer upp på fjället har väldigt få alternativ till föda. De nyfödda renkalvarna har väldigt svårt att gå i den lösa och djupa snön.

Snösituationen medför också att kalvningen sker spritt över stora områden vilket innebär svårigheter att skrämma bort björnarna. Det medför att det är lätt för björnarna att döda renkalv.

När Länsstyrelsen beviljar skyddsjakt sker följande:
En ansökan kommer in, samt anmälan om de skador som har uppkommit orsakade av rovdjur. Sökande har oftast försökt att skrämma bort djuret innan ansökan kommer till Länsstyrelsen. De djur som blivit skrämda har då inte brytt sig om skrämselförsöken, gått därifrån eller kommit tillbaka efter att de först lämnat området.

Länsstyrelsens naturbevakare åker ut på plats och dokumenterar skadorna som har uppkommit och gör en bedömning om det är möjligt att skrämma bort djuret/djuren. De meddelar handläggare och beslutsfattare om skador och de skrämselförsök som är möjliga eller som nu dokumenterats. Efter detta fattas ett beslut av Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen anser att det är väldigt viktigt att alla blir likabehandlade, det vill säga oavsett om man är den första eller den sista som ansöker om skyddsjakt så ska ansökan hanteras på samma sätt. Det är därför svårt att förutse hur många ansökningar och beslut om skyddsjakt som kommer att bli under ett år.

Det som avgör är om ansökan uppfyller de riktlinjer som finns för skyddsjakt. Det viktigaste är att inte äventyra en livskraftig stam. Det gör vi genom att räkna in björnar skjutna under skyddsjakt och som dött på annat sätt, när vi ska bedöma utrymmet för licensjakt.

Med vänliga hälsningar
Helena Eriksson, enhetschef, Naturvårdsenheten

Senast uppdaterad: 2012-05-29    

Kontakta oss

Helena Eriksson
Enhetschef
Naturvårdsenheten
Helena punkt Eriksson snabela lansstyrelsen punkt se¤Helena punkt Eriksson snabela lansstyrelsen punkt se
010-2253355
070-2994218
Mikael Wallén
Rovdjursförvaltare
Naturvårdsenheten
mikael punkt wallen snabela lansstyrelsen punkt se¤mikael punkt wallen snabela lansstyrelsen punkt se
010-2253276
072-2181171