Vattensystemsplaner för länets vattensystem

Jämtlands län är till ytan Sveriges tredje största län. I länet finns sammanlagt 2 600 vattendragssträckor eller nästan 1 000 mil vattendrag och drygt 1 500 sjöar med nära 420 000 ha sjöyta samt 220 grundvattenförekomster enligt den definition man använt sig av i arbetet med EU:s vattendirektiv (vattenförvaltningen).
Vattensystemsindelning för åtgärdsplanering i Jämtlands län.

I princip alla vatten är idag mer eller mindre påverkade av olika påverkanskällor som till exempel skogsbruk, vattenkraft, försurning olika miljöfarliga verksamheter och andra frysiska förändringar som flottledsrensning. Länsstyrelsen har delat upp länet i 21 stycken vattensystem, för var och ett av dessa ska en vattenssystemsplan tas fram. Planen beskriver vattensystemet utifrån den samlade kunskap som Länsstyrelsen har om området. I planen prioriteras sedan, utifrån hela det vattenrelaterade miljömålsuppdraget där vattenförvaltningen ingår, de åtgärdersinsatser som Länsstyrelsen avser genomföra och verka.  

Olika åtgärdsinsatser

Länsstyrelsen har en central roll för åtgärdsarbetet för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Inom Länsstyrelsens samlade vattenvårdsarbete, liksom vid genomförandet av de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen, genomförs löpande olika åtgärdsinsatser för att på olika sätt bibehålla och förbättra vattenmiljöerna i länet. En omfattande verksamhet utgör kalkningen av försurade vattenmiljöer i syfte att återskapa och upprätthålla den vatten­kemiska statusen.  Inom kalk­nings­verk­samheten och det samlade fiskevårdsarbetet restaureras (biotopvård) årligen ett antal ström­sträckor som påverkats av tidigare flottnings­verksamhet och åtgärder vidtas för att återskapa fria vandringsvägar för fisk och andra vattenlevande organismer. Därutöver sker inom det samlade fiske­vårdsarbetet ett kontinuerligt samarbete med länets fiskevårdsområden kring restaurering av påverkade vattenmiljöer, förvaltning av fiskbestånden samt hur man på ett hållbart sätt ska behålla och utveckla fisketurismen i länet. På mot­svarande sätt genomför Länsstyrels­en i samråd med länets samebyar åtgärder och turistfiske­satsningar i fjällområdena som en del i förvaltningen av fjällfisket. I vattenmiljöer med höga naturvärden finns också behov av olika former av åtgärder. Både genom att återställa redan skadade miljöer och i form av före­byggande åtgärder som långsiktigt skydd och etablering av fungerande kantzoner. De sistnämnda behoven är inte minst viktiga för att kunna säkerställa de höga naturvärdena på lång sikt. För att minska antalet hotade arter och livsmiljöer i Sverige finansierar Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten åtgärdsprogram för hotade arter. Ett åtgärds­program är vägledande och utgör en sammanfattning av aktuell kunskap kring arten eller arterna, livsmiljöerna, hot, orsaker till tillbakagång samt åtgärder som bör genomföras för att förbättra artens eller arternas chanser till fortlevnad.

Även inom EU:s nätverk för värdefulla naturmiljöer, så kallade Natura 2000-områden, görs satsningar på åtgärder och olika bevarande­insatser för att restaurera påverkade vattenmiljöer i de utpekade områdena.

Vidare har Länsstyrelsen i uppdrag att initiera och driva länets miljöarbete och har därigenom en aktiv roll där man exempelvis i samråd med länets fiskevårds­områden initierar olika restaureringsåtgärder för att återställa skadade vattenmiljöer. Dessa insatser är oftast beroende av olika statliga anslag som fiskevårdsbidrag, kalkningsanslag eller av domstol fastlagda vattenavgiftsmedel.  

Vattenförvaltning

Utöver alla dessa olika ingångar ställer EU:s vattendirektiv bland annat krav på åtgärder i alla vatten som idag inte uppnår de juridiskt bindande miljö­kvalitets­­normerna God ekologisk status eller God kemisk status. Detta är även ett krav för att uppnå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen. Sammanlagt är det bara i Jämtlands län 940 sjöar (av 1505) och 1740 vattendrags­sträckor (av 2440) som idag inte uppnår miljökvalitets­norm­erna God ekologisk status, God ekologisk potential eller God kemisk ytvattenstatus (om man bortser från kvick­silver­proble­matiken). Detta motsvarar 91 procent av länets sjöyta och 80 procent av vatten­drags­längden. Därutöver finns fyra grundvatten­före­komster som inte uppnår miljö­kvalitetsnormen God kemisk grundvattenstatus och ytterligare tre grundvattenförekomster som bedömts befinnas i risk för att ej uppnå God kemisk grundvattenstatus år 2021.

Vattenmyndigheterna har i samarbete med bland andra beredningssekretariaten på landets länsstyrelser arbetat fram åtgärds­program för landets fem vattendistrikt, där Jämtlands län tillhör Botten­havets vattendistrikt. I åtgärdsprogrammen för åren 2015-2021 finns sammanlagt 80 uppdrag/åtgärder som samtliga riktar sig till myndigheter och kommuner som, genom sin ordinarie myndighets­utövning och befintliga verktyg, ska verka för att nödvändiga insatser och åtgärder vidtas i de påverkade vattenmiljöerna. Länsstyrelsen berörs av 15 av dessa uppdrag/åtgärder.

Mer detaljerad information om EU:s ramdirektiv för vatten, exempelvis tillvägagångssätt vid statusklassning och bedömningar av miljöproblem, miljökvalitetsnormer etcetera, hittar ni på Vattenmyndigheten i Bottenhavets webbsida.  

Långsiktig åtgärdsplanering för länets vattensystem

 Genom att arbeta fram så kallade vattensystemplaner har Länsstyrelsen i Jämtlands län omsatt uppdragen/åtgärderna i vattenmyndighetens åtgärds­prog­ram och preciseringarna inom de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen till en arbets­modell som syftar till att etablera en långsiktig åtgärds­planering inom länets alla 21 vatten­system (figur ovan). För varje vattensystemplan beskrivs såväl genom­förda insatser fram till 2015 som prioriterade nya insatser för perioden 2015-2021. De prioriterade insatserna utgår från Länsstyrelsens ansvars­område men förankras i samverkan med andra aktörer som kommuner, Skogsstyrelsen, fiskevårdsområden och verksamhets­utövare.

De vattensystemplaner som arbetats fram enligt uppdrag i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för åren 2009-2015, kommer under perioden 2015-2021 att revideras med hänsyn till att nya bedömningar av status beslutats, att verifieringsinsatser genomförts och att åtgärdsprioriteringar förändras allt eftersom åtgärder genomförs.

Underlagen i vattensystemplanerna utgörs av länsstyrelens samlade kunskap om vattensystemen, en kunskap som byggts upp genom arbetet med samtliga vattenanknutna uppdrag bestående av uppdrag inom miljömålsarbetet, vattenför­valtningen, ärendehantering enligt miljöbalken, kalkningsverksamheten, fiskevårdsarbetet, Natura 2000-arbetet, limniskt områdesskydd, arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter samt dricksvatten­försörjning.

Vattensystemplanerna har två huvudsyften:

1.     Prioritera och planera åtgärdsinsatser inom vattensystemet enligt Länsstyrelsens uppdrag i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Insatserna avser såväl det fysiska åtgärdsarbetet (till exempel restaurering av vattenmiljöer) som själva myndighets­utövningen (egeninitierad tillsyn och rådgivning) och kunskapsuppbyggnad (kvalitetssäkring av statusklassning och åtgärdsunderlag).  

2.     Kunna utgöra underlag i löpande verksamhet hos Länsstyrelsen, kommuner, Skogsstyrelsen, fiskevårdsområden, och verksamhetsutövare.